– I Kina är minst 50 miljoner flickor försvunna. Om detta talas inte, säger keramikkonstnären Maria Ängquist Klyvare.
Ofta blir flickorna aborterade efter fosterdiagnostik eller aktivt dödade efter födseln.
Hon talar dock själv om det, med sina ord och i sin konst. I starka symboler, som en hink med vatten för dränkning av nyfödda oönskade flickor.
Maria Ängquist Klyvare har gjort mycket offentlig konst, bland annat stora människohänder på tunnelbanestationen i Vårberg i Stockholm. 2005 blev hon bjuden till Kina för att göra en utsmyckning.
När hon gjorde efterforskningar inför att resan fick hon kännedom om den svåra situationen för flickor i Kina. Hon har tagit hjälp av en statistiker för att säkerställa förhållandena.
– Man ser att det fattas flickor vid en jämförelse av statistiken mellan födda pojkar och flickor.
Men när hon i Kina frågade vart flickorna tagit vägen fick hon bara undanglidningar och nervösa skratt till svar.
Maria Ängquist Klyvare berördes i djupet. Siffran ovan fick hon 2005 och den var då ett par år gammal. I dag är den ännu högre.
Efter hemkomsten till Sverige började hon uttrycka sig kring situationen med hjälp av sitt konstnärskap.
– Då var det högkonjunktur och många såg Kina som ett nytt Klondyke. Men allt är inte bara roligt, allt är inte bara pengar. Det finns en baksida och den ville jag ta fram.
Hennes utställning, som just nu finns på Stadsgalleriet i Halmstad, heter China Girl. China är det engelska ordet för porslin och namnet syftar alltså på något ömtåligt och skört.
– Var tredje barn som föds i världen, föds i Kina eller Indien. Det gör att det är en angelägenhet för hela världen, säger hon.
”Vad händer med alla de miljontals flickor som aldrig får leva hela liv?” Det är Maria Ängquist Klyvares fråga bakom De osaliga andarnas arme. (Foto: Ivar Sviestins/Chinagirl.se)
Orsakerna står enligt Maria Ängquist Klyvare att finna i en kombination av en traditionell syn på pojkar som mer värdefulla, och den ”ettbarnspolitik” som Kinas kommunistregim införde 1979.
– På vissa platser i Kina finns det 120 pojkar på 100 flickor. Det är den största obalansen i världen. Vi får en obalans i de kvinnliga och manliga värdena, menar hon.
Problemen finns dock inte enbart i Kina och i grannlandet Indien, där lika många flickor försvinner. Den nedlåtande synen på flickor finns över hela jorden, även i Sverige, menar hon.
– Det är bara det att där är det så utbrett, så grymt och tydligt, säger Maria Ängquist Klyvare.
