loading
Vetenskap

Vad är skillnaden mellan forntida och nutida vetenskap? Del 2 av 3

Yi Fu, Clearwisdom

Människor som är intresserade av den vetenskapliga utvecklingen i Kina har ofta frågat sig hur det kommer sig att Kina i moderna tider har passerats av väst när det gäller teknologisk utveckling, trots att man låg så långt framme tidigare. Detta är den berömda ”Joseph Needham’s grand question”.

Joseph Needham var i sina tidiga år en högt respekterad biokemist och embryolog. Han kom från England och betraktades som en levande legend. Han var dessutom klassicist, vetenskapshistoriker, religionsfilosof, behärskade flera språk, och var en mycket respekterad sinolog, känd för sitt verk ”Science and Civilization in China”.

För att kunna besvara hans fråga måste man ha en djup förståelse av den forntida kulturen, vetenskapen och teknologin i Kina. Det är viktigt att förstå det unika i Kinas forntida vetenskap och de grundläggande olikheter som skiljer den och den västerländska vetenskapen åt.

2. Varför den forntida kinesiska vetenskapen inte använde kvantitativa analyser som den moderna vetenskapen

Den som har insikt i den forntida kinesiska vetenskapen bör kunna instämma i följande: den kinesiska vetenskapen använde inte kvantitativa analyser på samma sätt som den moderna vetenskapen och de resultat som producerades var därför väsentligt annorlunda.

Den moderna vetenskapen framträdde efter att större delen av mänskligheten hade förkastat tanken om att gudar existerar, och de förklaringsmodeller som byggde på den. Det finns en historia om en blind man och en elefant. Den blinde mannen använde sitt känselsinne, berörde en del av elefanten (till exempel snabeln) och hävdade att elefanten var en giraff. Hade den blinde mannen en bättre uppfattning en seende människa? Uppenbarligen inte.

Människor med normal syn kan se hela elefanten tydligt utan att behöva beröra den. Den västerländska vetenskapen har ett tillvägagångssätt som påminner om den blinde mannen, då man förlitar sig på sin utrustning och teknologi för sin forskning. Forskarna måste tyda ut eller förklara de signaler som utrustningen registrerar. Modern matematik och logisk analys används av forskarna som redskap för att tolka abstrakt data. Den moderna vetenskapens kvantitativa analys ger en förklaring eller lägger fram en hypotes. Många viktiga faktorer kan ha filtrerats bort eller störts ut i undersökningsprocessen, utan att forskarna varit medvetna om det. På grund av begränsningarna kan utrustningen bara detektera ytliga saker. Det finns ingen möjlighet att dra slutsatser om universums djupare sanningar.

Människor bedömer allting utifrån den moderna vetenskapens strikta regler, och förstår därför inte den forntida kinesiska vetenskapen.

Kinas forntida vetenskap tog en rakare väg i sitt utforskande av livet, naturen och universum. Det som människor nu betraktar som övernaturliga förmågor är i själva verket medfödda förmågor, som framträder när människors moralstandard är tillräckligt hög.

Det finns fortfarande människor med goda medfödda kvaliteter, särskilt barn, som är oskuldsfulla och vänliga. De kan ha vissa förmågor. När de blir äldre försvinner deras förmågor ofta gradvis.

Framstående vetenskapsmän i det forntida Kina utvecklade förmågor som det himmelska ögat vilka gjorde det möjligt för dem att se in i andra dimensioner. De kultiverade sina sinnen och kunde utforska hemligheterna om universum, tid och rum och om livet. Dessa framstående vetenskapsmän (eller kultiverare) höjde konstant sin moralstandard. Det förbättrade också deras förmåga att tolka de mänskliga sjukdomarna. Detta resulterade i att de kunde förstå fler och fler hemligheter om livet och universum. De forntida kinesiska vetenskapsmännen utforskade materian direkt genom att använda sina övernaturliga förmågor, utan de ”mellanhänder” som den moderna experimentella vetenskapen använder.

Sun Simiao var en skicklig medicinsk expert under Tangdynastin och samtidigt taoist. Han hade övernaturliga förmågor och kunde direkt se källan till sjukdomar i andra dimensioner. Det gjorde honom till en utomordentlig läkare. Eftervärlden respekterar fortfarande hans betoning av moral.

Zhang Heng uppfann under Handynastin armillarsfären (en modell av himmelssfären) och världens första seismometer. Den moderna människan kan inte förstå hur han kunde skapa denna utrustning. Orsaken är att han använde förmågor som erhållits genom flitig självkultivering för att se saker i andra dimensioner, som han sedan reproducerade i den mänskliga dimensionen. Han gjorde inte kvantitativa mätningar, analyser eller formgivning för att uppfinna denna utrustning.

Den nuvarande separationen mellan människan och den utrustning som används för att undersöka saker är ett resultat av att människans övernaturliga förmågor har förlorats. Modern vetenskap är som den blinde mannen som rör elefanten.

Forntida vetenskap tog en väg med låg insats och hög effektivitet. Vetenskapen hjälpte människan att upprätthålla moralen och bevara den naturliga miljön. Den moderna vetenskapen har tagit en väg med höga kostnader och låg effektivitet, som också korrumperar den mänskliga moralen och förstör den naturliga miljön.

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Vetenskap

Vad är skillnaden mellan forntida och nutida vetenskap? Del 2 av 3

Yi Fu, Clearwisdom

Människor som är intresserade av den vetenskapliga utvecklingen i Kina har ofta frågat sig hur det kommer sig att Kina i moderna tider har passerats av väst när det gäller teknologisk utveckling, trots att man låg så långt framme tidigare. Detta är den berömda ”Joseph Needham’s grand question”.

Joseph Needham var i sina tidiga år en högt respekterad biokemist och embryolog. Han kom från England och betraktades som en levande legend. Han var dessutom klassicist, vetenskapshistoriker, religionsfilosof, behärskade flera språk, och var en mycket respekterad sinolog, känd för sitt verk ”Science and Civilization in China”.

För att kunna besvara hans fråga måste man ha en djup förståelse av den forntida kulturen, vetenskapen och teknologin i Kina. Det är viktigt att förstå det unika i Kinas forntida vetenskap och de grundläggande olikheter som skiljer den och den västerländska vetenskapen åt.

2. Varför den forntida kinesiska vetenskapen inte använde kvantitativa analyser som den moderna vetenskapen

Den som har insikt i den forntida kinesiska vetenskapen bör kunna instämma i följande: den kinesiska vetenskapen använde inte kvantitativa analyser på samma sätt som den moderna vetenskapen och de resultat som producerades var därför väsentligt annorlunda.

Den moderna vetenskapen framträdde efter att större delen av mänskligheten hade förkastat tanken om att gudar existerar, och de förklaringsmodeller som byggde på den. Det finns en historia om en blind man och en elefant. Den blinde mannen använde sitt känselsinne, berörde en del av elefanten (till exempel snabeln) och hävdade att elefanten var en giraff. Hade den blinde mannen en bättre uppfattning en seende människa? Uppenbarligen inte.

Människor med normal syn kan se hela elefanten tydligt utan att behöva beröra den. Den västerländska vetenskapen har ett tillvägagångssätt som påminner om den blinde mannen, då man förlitar sig på sin utrustning och teknologi för sin forskning. Forskarna måste tyda ut eller förklara de signaler som utrustningen registrerar. Modern matematik och logisk analys används av forskarna som redskap för att tolka abstrakt data. Den moderna vetenskapens kvantitativa analys ger en förklaring eller lägger fram en hypotes. Många viktiga faktorer kan ha filtrerats bort eller störts ut i undersökningsprocessen, utan att forskarna varit medvetna om det. På grund av begränsningarna kan utrustningen bara detektera ytliga saker. Det finns ingen möjlighet att dra slutsatser om universums djupare sanningar.

Människor bedömer allting utifrån den moderna vetenskapens strikta regler, och förstår därför inte den forntida kinesiska vetenskapen.

Kinas forntida vetenskap tog en rakare väg i sitt utforskande av livet, naturen och universum. Det som människor nu betraktar som övernaturliga förmågor är i själva verket medfödda förmågor, som framträder när människors moralstandard är tillräckligt hög.

Det finns fortfarande människor med goda medfödda kvaliteter, särskilt barn, som är oskuldsfulla och vänliga. De kan ha vissa förmågor. När de blir äldre försvinner deras förmågor ofta gradvis.

Framstående vetenskapsmän i det forntida Kina utvecklade förmågor som det himmelska ögat vilka gjorde det möjligt för dem att se in i andra dimensioner. De kultiverade sina sinnen och kunde utforska hemligheterna om universum, tid och rum och om livet. Dessa framstående vetenskapsmän (eller kultiverare) höjde konstant sin moralstandard. Det förbättrade också deras förmåga att tolka de mänskliga sjukdomarna. Detta resulterade i att de kunde förstå fler och fler hemligheter om livet och universum. De forntida kinesiska vetenskapsmännen utforskade materian direkt genom att använda sina övernaturliga förmågor, utan de ”mellanhänder” som den moderna experimentella vetenskapen använder.

Sun Simiao var en skicklig medicinsk expert under Tangdynastin och samtidigt taoist. Han hade övernaturliga förmågor och kunde direkt se källan till sjukdomar i andra dimensioner. Det gjorde honom till en utomordentlig läkare. Eftervärlden respekterar fortfarande hans betoning av moral.

Zhang Heng uppfann under Handynastin armillarsfären (en modell av himmelssfären) och världens första seismometer. Den moderna människan kan inte förstå hur han kunde skapa denna utrustning. Orsaken är att han använde förmågor som erhållits genom flitig självkultivering för att se saker i andra dimensioner, som han sedan reproducerade i den mänskliga dimensionen. Han gjorde inte kvantitativa mätningar, analyser eller formgivning för att uppfinna denna utrustning.

Den nuvarande separationen mellan människan och den utrustning som används för att undersöka saker är ett resultat av att människans övernaturliga förmågor har förlorats. Modern vetenskap är som den blinde mannen som rör elefanten.

Forntida vetenskap tog en väg med låg insats och hög effektivitet. Vetenskapen hjälpte människan att upprätthålla moralen och bevara den naturliga miljön. Den moderna vetenskapen har tagit en väg med höga kostnader och låg effektivitet, som också korrumperar den mänskliga moralen och förstör den naturliga miljön.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024