Den 10:e maj ska Burmas medborgare rösta för eller emot en konstitution som skrivivt av SPDC (State Peace Democracy Council) vilken, om den går igenom, ytterligare skulle förskansa makt militärregeringen som Burma haft sedan 1962.
Utlandsburmeser i Kanada fick gå och rösta vid den burmesiska ambassaden i Ottawa den 25-26 april. Under röstningens andra dag demonstrerade cirka 90 burmeser utanför byggnaden av vilka majoriteten var personer som flytt från Burma. I och med flykten förlorade de sitt burmesiska medborgarskap och tilläts därför inte rösta.
Ye Yint flydde från Burma via Thailand och kom till Kanada för tio år sedan. Hans föräldrar är kvar i Burma och de trakasseras av myndigheterna som fortfarande frågar ”var är er son?”
– Vi säger nej till den burmesiska militärregimen. Vi vill inte ha den i vårt land. Vi vill bara ha valda personer i parlamentet, säger Yint.
En annan demonstrant, Htun Oo, instämmer.
– Vi vill sända ett meddelande till det burmesiska folket från den demokratiska världen, att militärregeringen håller en folkomröstning samtidigt som de planerar en konstitution som inte är baserad på demokrati och mänskliga rättigheter. Så vi uppmanar folket i Burma att rösta nej i folkomröstningen.
Gruppen sjöng ”Studenternas frihetssång” och viftade med två flaggor: studentflaggan med sin tupp (tuppen är den nationella symbolen för Burma) som designades 1930 för att visa motstånd mot det brittiska styret, och den ursprungliga burmesiska flaggan som användes före militärjuntan tog över landet.
Den buddhistiske munken Ashin Ghosaka gav ett inspirationstal om det viktiga med att människor håller hårda känslor borta från sina hjärtan och försöker upprätthålla ett fredligt sätt att lösa problemen i Burma. Han upprepade att man behöver förhandla och att de inte är emot regeringen. Han uppmanade till en tyst minut och gav sedan sin välsignelse till folksamlingen.
Professor Bush Gulati, ordförande för Kommittén för att återupprätta demokrati i Burma, sade:
– Militärgruppen tog makten 1962 och låtsades att de skulle rädda landet. Vad de har gjort under de 46 åren som de har haft makten är att de har dragit ett en gång rikt land, kanske ett av de rikaste i sydöstra Asien, ner till ett av de fattigaste länderna i världen. De har utökat armén från några få tusen till en halv miljon. Det mesta av budgeten går till den egna gruppen som givit sig själva ett mycket fint namn – SPDC. Faktum är att de inte är något annat än bedragare. Hur är det med resten av de 55 miljoner människorna i Burma? Nu har de skrivit en konstitution och de tvingar folk att säga ”ja” – om man säger nej får man problem.
I sin kommentar frågade Alex Neve, generalsekreterare i Amnesty International, när de grundläggande mänskliga rättigheterna kommer att skyddas och respekteras i Burma.
– Det råder absolut ingen tvekan om att denna konstutitionsprocess är utformad för att klara av en enda sak. Detta handlar inte om folket, det handlar inte om god styrning av ett land, det handlar inte om en bättre framtid för Burma – det handlar bara om att fördjupa det hårda styret från den nuvarande regeringen och ytterligare underminera och klippa av allt hopp om att rättigheter, rättvisa och demokrati någonsin ska råda i Burma.
Många oroar sig över valfusk och hoppas att att FN ska få tillträde att övervaka röstningen. Burma vägrar emellertid att ge tillträde till FN-personal, vilket gör en röstövervakning osannolik.
– Detta är inte en konstitutionell omröstning, det är en falsk omröstning. Det är en omröstning som utformats för att bevara orättvisan, sade Alex Neve.
Översatt från: http://en.epochtimes.com/news/8-4-28/69837.html
Den buddhistiske munken Ashin Ghoska och Alex Neve, generalsekreterare för AI Canada.
