Akademikeryrken i det offentligas tjänst är ingen vidare affär ekonomiskt. Många skulle tjäna på att börja jobba direkt efter gymnasiet i stället.
Men lösningen kan ändå vara ännu fler år i skolbänken.
En akademiker tjänar i snitt omkring 19 miljoner kronor under ett arbetsliv. Det kan jämföras med 16,4 miljoner kronor om samma person hade valt att börja arbeta direkt efter gymnasiet, enligt en studie som akademikerorganisationen Saco gjort.
Den därmed relativt magrare ekonomiska nyttan av utbildning placerar Sverige långt ner i listan bland världens mer utvecklade länder, enligt Sacos ordförande Göran Arrius.
För nästan hälften av alla undersökta akademikerutbildningar blir det en ren förlustaffär. Och sett över tid har läget försämrats ytterligare.
Kvinnoyrken i botten
I botten finns akademikeryrken i offentlig tjänst, som lärare, bibliotekarier, sjuksköterskor och socionomer.
– Typiskt kvinnodominerade yrken i offentlig verksamhet, säger Göran Arrius.
Även tandhygienister tillhör den grupp av akademiker där utbildning inte tycks löna sig. Men svaret på det är enligt Johan Hultberg, utbildningschef vid Hälsohögskolan, Jönköpings universitet, ännu mer utbildning.
– Vi kommer att göra utbildningen treårig i stället för tvåårig. Då får de en bättre grundkunskap och förhoppningsvis större ansvarsområden och därmed en möjlighet att få upp lönen, säger han.
Sacos ordförande Göran Arrius vill se större löneskillnader. (Foto: Janerik Henriksson / TT-arkivbild)
Liten lönespridning
Karaktäriserande för de lägre betalda akademikeryrkena är att lönespridningen är liten. Arrius vill se ökade möjligheter till att kunna göra lönekarriär.
Visst, pengar är inte allt, men ändå en viktig aspekt, enligt Arrius. Det märks exempelvis bland många lärare som valt att lämna yrket.
Enligt Hultberg är den traditionella synen på vilken kunskap som värderas ett hinder för en god löneutveckling inom vissa akademiska yrkeskategorier. Sett ur det perspektivet är de som gått vad som tidigare kallades medellånga vårdutbildningar en lönemässigt eftersatt grupp i samhället, anser Hultberg.
– Traditionellt har vi värderat tandläkare och läkare. Och mellan tandhygienister och tandläkare är det väldiga skillnader.
(TT)
| Statliga akademikerjobb i botten |
| Livslön för några akademikeryrken jämfört med en snittlön för gymnasieutbildade. Jämförelsen inkluderar faktorer som arbetslöshet, pension, skatter, studielån och inkomstbortfall under studietiden. Följande utbildningsinriktningar går plus, ett urval, i miljoner kronor: Läkarutbildning, 8,9 miljoner kronor Juristutbildning, 7,3 Ekonomutbildning, 7,2 Civilingenjörsutbildning, 5,9 Tandläkarutbildning, 3,1 Veterinärutbildning, 2,0 Psykologutbildning, 1,1 Följande går minus: Förskollärarutbildning, -1,8 miljoner kronor Konstnärlig utbildning, -1,7 Biblioteksutbildning, -1,4 Grundskollärare, -1,1 Socialomsorgsutbildning, -0,8 Sjuksköterskeutbildning, -0,4 Socionomutbildning, -0,2 Källa: Saco |
