Det analoga telenätet i Lindesbergs kommun släcktes sista november. Nu riskerar delar av glesbygden att bli utan fiber, eftersom telebolaget erbjuder en mobil lösning. Detta scenario kan komma att dyka upp på många platser runtom i Sverige, i takt med att telenätet byts ut.
Att gräva ned fiberkabel är dyrt. Ett hushåll kan betala runt 22 000 kronor för att ansluta huset. När Telia nu erbjuder sina kunder en mobil lösning befarar Lindesbergs kommun att folk inte kommer att vilja betala för fiber.
Nedsläckningen ett ”dråpslag” för landsbygden
– Om man får den ersättningslösningen så kanske man under en tidsperiod klarar av att täcka de husbehov man har, och då kanske inte viljan att lägga större pengar på en fiberuppkoppling kommer finnas kvar. Det är den rädslan som finns, säger Region Örebro läns bredbandskoordinator Linus Grabö.
Fiberutbyggnaden är dock viktig för glesbygdens framtid, säger Grabö. Utan fiber riskerar glesbygden att avfolkas i ännu högre grad. Vill man driva företag, bo och verka på landsbygden behövs höghastighetsbredband idag.
Kommunerna och andra aktörer får bidrag från jordbruksverket för att nå upp till regeringens mål att om fem år ha försett 90 procent av invånarna med bredband om minst 100 megabyte. Men för att få pengarna måste exempelvis minst 80 procent av husen i ett område ansluta sig.
Det kan även bli mer problematiskt i takt med att fler samhällsfunktioner digitaliseras.
– Exempelvis vården digitaliseras mer och mer. Vi kan göra allt fler ärenden digitalt, utan att ta oss till en vårdplats. Redan nu kan man prata med en doktor online, och fler sådana lösningar kommer.
Även trygghetslarmen går via det analoga nätet på flera ställen.
Internet på glesbygden har aldrig varit en lätt fråga. Även ADSL-näten hade svårt att leverera höghastighet till dem som bodde längst ifrån telestationen.
Inför den stora nedläggningen av nätet i november har kommunerna haft diskussioner med Telia. Lindesbergs kommun hade lagt fram en modell för hur de trodde att de skulle kunna genomföra övergången lite mer sömlöst, och få möjlighet att avveckla kopparnäten i samband med de planerade fiberprojekten, berättar Grabö.
– Men där fick de inte gehör från Telias sida. Telia å sin sida för fram argumentet att om de ska börja förhandla om något område kommer de få väldigt stora problem i resten av riket. Då kommer de sannolikt inte kunna göra det här bytet från koppar till mobilt, vilket de ser som viktigt ur en ekonomisk synvinkel. De ser det som att om de börjar släppa på sina principer nu kommer andra att hänvisa till de här släppta principerna i nästa projekt och nästa projekt och nästa projekt.
Telia hävdar att skiftet har att göra med att kopparnätet är så gammalt att det inte skulle gå att laga om det gick sönder, och de ser det som oansvarigt att överlåta nätet till någon annan part.
Mikael Ek som är vd för Stadsnätföreningen tycker att Telia gör rätt i att lägga ned kopparnätet.
”Det är ett väl övervägt kommersiellt och strategiskt beslut från bolagets sida. ADSL-uppkoppling anses som allt mer omodern. Telia har genom konkurrens tappat kunder som valt andra operatörer och annan teknik. Många telestationer körs idag halvtomma och sjunger på sista versen rent funktionsmässigt,” skrev han i ett inlägg i IT-branschen.
Han tycker att det är framförallt statens ansvar att se till att glesbygden har bredband. Han skriver att staten, som fortfarande äger 37 procent av aktierna i Telia, borde ha ”reflekterat över hur beslutet om nedläggning skulle påverka tillgången till bredband ute i stugorna.”
”Jag vill påstå att digitaliseringsminister Peter Eriksson har en hel del konkreta saker att ta tag i för att skapa bättre förutsättningar för att ge bredband till alla.”
Och möjligen spinner regeringen just nu på en uppdaterad strategi för bredband på glesbygden. Enligt Näringsdepartementets presstjänst förbereds en ny bredbandsstrategi inom regeringskansliet, men det är oklart när de kommer att fatta beslut.
Mats Karström räddar Sveriges urskogar från avverkning
Linus Grabö hoppas på att de beslutar om en högre miniminivå för internets hastighet. I Sverige har man laglig rätt till internet om 1 megabit, samt möjlighet att prata i telefon. Bor man utanför en zon som erbjuder detta så kan man be Post- och telestyrelsen (PTS) att förhandla fram en form av satellitabonnemang.
– Med 1 megabit kan du betala räkningar och surfa på 1177, det är ungefär vad det räcker till. Det är ganska odimensionerat, säger Linus Grabö.
