loading
Hälsa & Livsstil

Tydligare rekommendationer för behandling av halsfluss

Susanne Larsson - Epoch Times

Det gör ont när man sväljer, halsmandlarna är svällda och röda och man känner sig allmänt dålig. Vissa drabbas ofta och vanligast vintertid. Halsfluss är en vanlig orsak till läkarbesök men det är inte säkert att du behöver antibiotika.

Nya rekommendationer från Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket för sjukvården ska underlätta vid bedömningen.

Halsfluss är en av de vanligaste orsakerna till läkarbesök i vårt land. Omkring 370 000 söker hjälp varje år för halsont.

De flesta halsinfektionerna går över av sig själv och många gånger går patienten i onödan till doktorn.

Nu har Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket tagit fram en behandlingsrekommendation för halsfluss som gör det tydligare för vården att bedöma vilka patienter som behöver antibiotika och vilka som endast behöver få symtomlindrande hjälp.

– Målsättningen är bland annat att ge tydligare rekommendationer för bedömning av när antibiotika kan användas samt när man ska misstänka andra sjukdomar, säger Kerstin Claesson, klinisk expert vid Läkemedelsverket i ett pressmeddelande från Smittskyddsinstitutet.

Om man som vuxen får hosta och snuva i samband med halsont kan det vara tecken på att man har infekterats av ett virus och då hjälper inte antibiotika.

Antibiotika rekommenderas vid uttalade symtom på halsfluss som orsakas av grupp A-streptokocker. Vid lindriga symtom krävs inte antibiotika. Behandlingen brukar minska de värsta besvären med en till tre dagar.

Läkaren ska ta snabbtest för streptokocker om han misstänker streptokockinfektion efter att ha undersökt patienten.

Endast om provet visar förekomst av bakterier rekommenderas antibiotikabehandling.

Bakterier som utvecklat motståndskraft mot antibiotika är ett ökande folkhälsoproblem som orsakar lidande och dödlighet.

I kampen mot problemet med antibiotikaresistens är det därför viktigt att antibiotika används bara när det behövs och på rätt sätt.

Sverige är ett av de länder i Europa där man kommit en god bit på väg i kampen mot antibiotikaresistens.

Fakta om halsfluss

  • Den vanligaste formen av halsfluss orsakas av streptokockbakterier grupp A.

  • Halsmandlarna, som är en del av immunförsvaret, sitter på var sin sida om svalget i höjd med tungans rot. Vid halsfluss blir de inflammerade, röda, svullna och gör ont. I halsmandlarnas fickor samlas det ibland var som ser ut som gulvita prickar.

  • Om rodnaden och svullnaden sprider sig utanför halsmandlarna har en halsböld bildats och du behöver uppsöka läkare. Då kan man uppleva att det är svårt att gapa.

  • Halsfluss är vanligast under vinterhalvåret med en topp i september – oktober och en i mars – april. Sjukdomen brukar gå över av sig själv, men ibland behöver den behandlas med antibiotika.

  • Även bihåleinflammation och öroninflammation kan förekomma i efterförloppet av en halsfluss.

Källa: Vårdguiden

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Hälsa & Livsstil

Tydligare rekommendationer för behandling av halsfluss

Susanne Larsson - Epoch Times

Det gör ont när man sväljer, halsmandlarna är svällda och röda och man känner sig allmänt dålig. Vissa drabbas ofta och vanligast vintertid. Halsfluss är en vanlig orsak till läkarbesök men det är inte säkert att du behöver antibiotika.

Nya rekommendationer från Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket för sjukvården ska underlätta vid bedömningen.

Halsfluss är en av de vanligaste orsakerna till läkarbesök i vårt land. Omkring 370 000 söker hjälp varje år för halsont.

De flesta halsinfektionerna går över av sig själv och många gånger går patienten i onödan till doktorn.

Nu har Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket tagit fram en behandlingsrekommendation för halsfluss som gör det tydligare för vården att bedöma vilka patienter som behöver antibiotika och vilka som endast behöver få symtomlindrande hjälp.

– Målsättningen är bland annat att ge tydligare rekommendationer för bedömning av när antibiotika kan användas samt när man ska misstänka andra sjukdomar, säger Kerstin Claesson, klinisk expert vid Läkemedelsverket i ett pressmeddelande från Smittskyddsinstitutet.

Om man som vuxen får hosta och snuva i samband med halsont kan det vara tecken på att man har infekterats av ett virus och då hjälper inte antibiotika.

Antibiotika rekommenderas vid uttalade symtom på halsfluss som orsakas av grupp A-streptokocker. Vid lindriga symtom krävs inte antibiotika. Behandlingen brukar minska de värsta besvären med en till tre dagar.

Läkaren ska ta snabbtest för streptokocker om han misstänker streptokockinfektion efter att ha undersökt patienten.

Endast om provet visar förekomst av bakterier rekommenderas antibiotikabehandling.

Bakterier som utvecklat motståndskraft mot antibiotika är ett ökande folkhälsoproblem som orsakar lidande och dödlighet.

I kampen mot problemet med antibiotikaresistens är det därför viktigt att antibiotika används bara när det behövs och på rätt sätt.

Sverige är ett av de länder i Europa där man kommit en god bit på väg i kampen mot antibiotikaresistens.

Fakta om halsfluss

  • Den vanligaste formen av halsfluss orsakas av streptokockbakterier grupp A.

  • Halsmandlarna, som är en del av immunförsvaret, sitter på var sin sida om svalget i höjd med tungans rot. Vid halsfluss blir de inflammerade, röda, svullna och gör ont. I halsmandlarnas fickor samlas det ibland var som ser ut som gulvita prickar.

  • Om rodnaden och svullnaden sprider sig utanför halsmandlarna har en halsböld bildats och du behöver uppsöka läkare. Då kan man uppleva att det är svårt att gapa.

  • Halsfluss är vanligast under vinterhalvåret med en topp i september – oktober och en i mars – april. Sjukdomen brukar gå över av sig själv, men ibland behöver den behandlas med antibiotika.

  • Även bihåleinflammation och öroninflammation kan förekomma i efterförloppet av en halsfluss.

Källa: Vårdguiden

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024