Det blev två amerikaner som får dela på Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2009, Elinor Ostrom och Oliver E Williamsson, för deras analys av ekonomisk organisering. Elinor Ostrom är den första kvinnan som får ekonomipriset.
Elinor Ostrom har beskrivit regler och strukturer som styr hur gemensamma resurser utnyttjas av medlemmar i föreningar. Oliver Williamson lanserar en teori som förklarar varför vissa transaktioner sker inom företag istället för på marknader.
Ekonomisk teori har traditionellt handlat om en teori om marknadspriser. Marknaden fungerar om det finns bindande kontrakt mellan parterna och därför måste den ekonomiska vetenskapen förstå de institutioner som stödjer marknaderna. Men den aktivitet som finns inom hushåll, föreningar, myndigheter och andra organisationer, måste också studeras för att förstå hur de uppstår och fungerar. Inom detta område har Elinor Oström särskilt studerat samfälligheter.
Kungliga Vetenskapsakademien utsåg Elinor Oström från Indiana University, Bloomington, USA ”för hennes analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter”. Hon har visat att gemensamma tillgångar visst kan förvaltas framgångsrikt av föreningars medlemmar. Den konventionella uppfattningen är annars att sådana tillgångar missköts och därför borde privatiseras eller på något sätt regleras.
Elinor Ostrom har baserat sin analys på ett stort antal studier av gemensamt ägda fiskebestånd, betesmarker, skogar, sjöar och vattentäkter funnit att deras resultat är bättre. Vid konflikter i föreningen har medlemmarna utvecklat sofistikerade mekanismer för beslutsfattande och efterlevnad av regler.
Hon delar priset och prissumman 10 miljoner kronor med Oliver E Williamsson, University of California, Berkeley, USA. Amerikanen fick priset ”för sin analys av ekonomisk organisering, särskilt företagets gränser”. Hans huvudtes är att marknader och hierarkiska organisationer, såsom företag, organiserar sig olika och har olika metoder för konfliktlösning.
Nackdelen med marknader är att köpslående förekommer och det kan skapa konflikter. Om företag handlar med varandra och har en relation, såsom ett kraftverk och en kolgruva, blir kontraktet dem emellan mer komplext och långfristigt med växande avstånd och med alternativa handelspartner. Sannolikheten är då stor att kolgruvan integreras med kraftverket av effektivitetsskäl.
Med många köpare och säljare på marknaden fungerar den väl eftersom båda kan hitta andra leverantörer och kunder om de inte kommer överens. Är konkurrens mindre blir detta svårare. En av Williamsons slutsatser är att storföretag, som missbrukar sin makt genom konkurrensbegränsande åtgärder och politisk lobbyverksamhet, bör få sitt beteende reglerat direkt, snarare än att företagets storlek begränsas.
