Inför flytten söderut till Spanien har rekordmånga tranor samlats i Kvismaren. De kommer till dukat bord vid ett av Sveriges viktigaste våtmarksområde.
Solen går ner över Närkeslätten och en gyllene himlen övergår till att skifta i olika röda nyanser. Klockan är sju på kvällen och vi blir fler och fler som blickar mot horisonten, med eller utan kikare.
Så hör vi det karakteristiska lätet över slätten, det är tranorna som kommer flygande i grupper om fem, tio, hundra eller flera hundra. Deras trumpetande ljud är speciellt, det kanske väcker minnen om trandans vid Hornborgarsjön om våren eller om häckande tranpar på myrar i norra Sverige.
Det är början av oktober och snart är det dags för tranorna att flyga söderut igen, till Extremadura i Spanien. Var tredje trana som häckar i Sverige gör ett höstbesök i Kvismaren på Närkeslätten, som är ett av Sveriges viktigaste våtmarksområden. I år har Kvismaren slagit rekord i antalet tranor, närmare 20 000 stycken finns i området.
På sommaren häckar tranorna på myrar i till exempel Bergslagen och Norrland. När ungarna är flygfärdiga flyger de till Kvismaren. De kommer för maten, till det dukade bordet med säd och potatis som finns ute på åkrarna. I skymningen flyger de in mot Kvismaren där de övernattar ut i de öppna vattenmassorna, där de är skyddade från faror som till exempel räven.
Kvismaren är ett välbesökt naturreservat med flera fågeltorn där besökarna kan hitta bra utkiksplatser för att till exempel studera gässen som ligger i vattnet eller som betar strandängarna.
Förutom tranor finns det också ungefär 30 000 gäss, som även de kommer att flyga söderut. Det omväxlande vattenlandskapet lockar även många andra våtmarksfåglar. Här finns det också havsörnar, som brukar stanna i området även på vinterhalvåret.
Hela landskapet i och omkring Kvismaren är påverkat av jordbruket. På 1800-talet var det ont om mat i Sverige och man ville skapa mer jordbruksmark. Då torrlades de två grunda sjöarna Västra och Östra Kvismaren och dess omgivande våtmarker. Samtidigt som området gav rikliga skördar växte de båda sjöarna igen med vass och vide.
I slutet på 70-talet bildades Kvismarens naturreservat. Sedan dess har man försökt att återskapa och restaurera våtmarksområdet. Idag består Kvismaren av stora betade fuktängar, buskmarker, vassar och öppna grunda vattenytor.
För att förhindra att de grunda sjöarna växer igen används pumpar för att regleras vattennivåerna. Strandängarna i området hålls öppna genom bete och slåtter.
För att området ska bli ännu mer attraktivt för alla de djur och växter som är beroende av våtmarksmiljöer för att överleva, fortsätter restaureringen av naturreservatet.
: I skymningen flyger tranorna in över Kvismaren och landar i våtmarksområdena.
