Nu avslutas två av de största rättegångarna i Haag-tribunalens historia. Både Radovan Karadzic och Vojislav Seselj får sina domar. Men för många serber är frågan om vem som är skyldig eller oskyldig besvarad sedan länge.

– Ingen hör hemma i Haag, för alla har rätt att försvara sitt land. Alla utom Serbien, verkar det som.

Det säger 69-åriga Dasa Kovacevic i Pionjärparken i Belgrad, belägen mellan presidentpalatset och det federala parlamentet från Jugoslavientiden.

Hon pratar om de utslag som nu är på väg i ICTY, krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien. Först, på torsdagen, kommer domen mot bosnienserbernas politiske ledare Radovan Karadzic.

”10-0 till mig”

Fallet serberna pratar om är dock politikern Vojislav Seselj, vars dom kommer en vecka senare, den 31 mars.

För ett och ett halvt år sedan släpptes han tillfälligt från Haag, för att vårdas för cancer hemma i Serbien. Han har sagt att han inte tänker återvända frivilligt. Och i förra veckan beslutade tribunalen, med hänvisning till hans hälsotillstånd, att domen ska meddelas i Seseljs frånvaro. Det fick Seselj att dagen efter triumferande utropa:

– Jag har vunnit mot tribunalen, och det har jag visat hela världen. Resultatet är 10-0 till mig, sade han på en presskonferens i Belgrad.

Han tillade att han tänker använda alla instanser för att överklaga domen, som han väntar sig blir ”drakonisk”.

– Nej, han ska inte åka tillbaka till Haag, han har varit där länge nog, säger Dasa Kovacevic i Pionjärparken.

Hon har varit medlem i SRS (Serbiens radikala parti) sedan det grundades av Seselj 1991. Då var han en av de starkaste rösterna för ett ”Stor-Serbien”, och rekryterade och organiserade frivilliga som sedan fördrev och mördade civila icke-serber i Kroatien och Bosnien-Hercegovina.

Passar Vucic

Sedan återkomsten till Serbien har Seselj fortsatt med nationalistisk propaganda på partiets torgmöten liksom i dokusåpan Farmen. SRS åkte ur parlamentet i senaste valet, men om en månad, den 24 april, är det extraval i Serbien.

– Jag kommer att rösta på radikalerna, jag är inte som andra som byter parti som de byter handskar, säger Dasa Kovacevic.

Sonja Biserko är ordförande för människorättsorganisationen Serbiska Helsingforskommittén. Hon hävdar att varken Haag-tribunalen eller Seselj kommer att spela någon större roll i det kommande valet.

– Det kan till och med passa (premiärminister) Vucic om radikalerna kommer in i parlamentet igen, för då framstår han ännu mer som ett mer rumsrent alternativ i västs ögon, säger hon.

Hon anser att serbiska regeringen, den nuvarande och tidigare, aldrig tagit tydlig ställning för Haag-tribunalen.

– Vi har aldrig varit längre ifrån en dialog om det förflutna i regionen än vi är i dag, säger Sonja Biserko.

Viktigt arbete

Hon säger att även om det finns anledning att kritisera tribunalen så används det främst som en ursäkt för att inte ta dess slutsatser på allvar i Serbien.

– Men det arbete den gjort med att samla vittnesmål och dokumentera krigsbrott är jätteviktigt för den här regionen. Det kommer att förhindra manipulation av fakta i framtiden.

I dag har alla sin version av sanningen. 35-årige Dejan Zurovac driver en kryddbutik i ett nedgånget köpcenter som nu samlar lokala designers och småbutiker. Han är född i Belgrad men bodde i Split i Kroatien tills kriget bröt ut. Han säger att allt serberna gjorde var att kämpa för Jugoslavien.

– De kan säga vad de vill, men jag var där, jag såg vad som hände, så jag vet vad som är sant, säger han.

Radovan Karadzic

Republika Srpskas första president, mellan 1992 och 1996, är 70 år gammal. Han var på flykt från Haag-tribunalen 1996-2008, då han arresterades i Belgrad. Han använde sig då av det falska namnet Dragan Dabic och ägnade sig åt alternativmedicin. Åtalet rymmer 11 punkter, varav två för folkmord och fem för brott mot mänskligheten. Åklagaren har krävt livstids fängelse. Han ses som ansvarig för etnisk rensning av icke-serber från det område i Bosnien som i dag kallas Republika Srpska, för terrorisering av civila i Sarajevo under belägringen och för att ha tagit FN-personal som gisslan. En nyckelfråga i domen är om brotten begångna i sju kommuner ska karakteriseras som folkmord eller inte.

Vojislav Seselj

61 år gammal. Serbisk politiker och ordförande för det nationalistiska Serbiska Radikala Partiet (SRS). Samarbetade med Slobodan Milosevic under början av 90-talet. Han överlämnade sig frivilligt till Haag-tribunalen 2003 och släpptes tillfälligt 2014 för att behandlas för cancer i Serbien. Seseljs rättegång har kantats av skandaler. Seselj har hungerstrejkat och publicerat skyddade vittnens namn. Andra vittnen har hotats. Rättegången har fördröjts när huvuddomaren byttes ut efter anklagelser om jäv. Åtalet rymmer nio punkter, varav tre är brott mot mänskligheten. Åklagaren yrkar på 28 års fängelse för Seselj. Han propagerade för ett Stor-Serbien och rekryterade frivilliga till paramilitära grupper som mördade och torterade civila i Kroatien och Bosnien-Hercegovina.

Haag-tribunalen

ICTY (International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia) är allmänt kallad Haag-tribunalen. Den etablerades 1993 som en ad hoc-domstol, men dess mandat har förlängts för att kunna avsluta i synnerhet de omtalade ledarna Radovan Karadzics och Ratko Mladics rättegångar. Anklagade på lägre nivå har flyttats till nationella krigsförbrytardomstolar i respektive land i forna Jugoslavien. Tribunalen har hittills väckt åtal mot 161 individer. 12 rättegångar pågår just nu. Drygt 4 500 personer har vittnat sedan 1993. Tribunalen var den första i sitt slag, och har påverkat internationell humanitär rätt genom sina domar mot höga befattningshavare samt bevisning av folkmord och våldtäkt som ett särskilt brott i krig. Den förre serbiske presidenten Slobodan Milosevic dog i häktet 2006 under pågående rättegång. Den bosnienserbiska generalen Zdravko Tolimir avled också han, i februari i år.