• Titel: War, Inc.
• Produktionsår: 2008
• Produktionsland: USA
• Regi: Joshua Seftel Medverkande: John Cusack, Hilary Duff, Marisa Tomei, Joan Cusack, Dan Aykroyd, Ben Kingsley m fl
• Kommer ut: 081119

Det enda jag läste om denna film innan jag såg den, var att det var en actionkomedi med John Cusack och Hilary Duff. ”Men en film med John Cusack är ju aldrig dålig”, tänkte jag. Denna film motbevisade den tanken. För den här DVD:n används bäst som frisbee.

Filmen börjar med att Brand Hauser (Cusack) åker till Turaqistan, en fiktiv stat i mellanöstern. Vi får reda på att hans uppdrag är att döda en president. Det lilla fokus filmen hade, försvinner dock snabbt i ett av de sämsta manus jag varit med om under 2008. Och då har jag ändå sett ”Grizzly Park” (Tom Skull, USA, 2008), som handlar om ett gäng korkade ungdomar som blir massakrerade av en björn. Efter att ha tittat på ”War, Inc.” i tjugo minuter kommer jag på mig själv med att undra vad filmen handlar om. Det är meningen att filmen ska vara rolig. Men det är den inte. För att tala klarspråk, såg jag färdigt filmen för att jag, med gott samvete, skulle kunna skriva om hur dålig den är.

Anledningen till att Cusack har blivit så populär, är att han alltid framför manuset på sitt eget vis. Jag blir därför förvånad när jag får se hans namn på manuset i eftertexterna, för detta manus passar honom ungefär lika bra som en åsna passar i kjol.

Hilary Duff, som vanligtvis är med i lättsamma ungdomskomedier, spelar här en vulgör popstjärna. Hon ska också vara rolig med sitt översexuella manér och sin falska brytning. Men hon är inte heller rolig.

Sämst är dock Ben Kingsley, som en gång i tiden vann en Oscar för bästa manliga huvudroll i filmen ”Gandhi (Richard Attenborough, Storbritannien/Indien, 1982). Här har den brittiska skådespelaren en falsk sydstatsdialekt och en hel bunt obegripliga repliker. Fast det är klart, Dan Aykroyd på en toalett är kanske sämre. Man undrar lite hur regissör Seftel tänkte där. Tänkte han: ”Filmen kan inte bli värre än den är, så jag låter Dan Aykroyd ringa ett videosamtal medan han sitter och bajsar, för det kan säkert locka några skratt”?

Filmen har dock två, ytterst små, ljusglimtar. Den första är när Hauser strider mot sex män och vinner överlägset; koreografin är faktiskt ganska snygg i sin brutalitet. Den andra ljusglimten är Cusacks syster, Joan, som är den enda i filmen som är lite rolig.

Vad jag tror har hänt här är att man har försökt upprepa det som gjorde ”Grosse Point Blank” (George Armitage, USA, 1997) så bra. För den filmen innehöll ju också John och Joan Cusack och Dan Aykroyd. Den var också en blandning mellan brutal action och komedi. Skillnaden är att ”Grosse Point Blank” var bra; ”War, Inc.” är kass. Anledningen till att jag varnar för den, är för att den säkert verkar bra om man läser på omslagets baksida. Gör inte misstaget att köpa denna film som fått mig att tappa respekten för John Cusack.