Den 24 mars var det Världstuberkulosdagen. Sjukdomen som fortfarande är en fruktad sjukdom och ett allvarligt hot mot människors hälsa, uppmärksammas till minne av den dag då Robert Koch år 1882 beskrev tuberkelbakterien som orsak till tuberkulos.

Förr i världen fick drabbade patienter underkasta sig behandling på särskilda sanatorier, och sjukdomen ledde ofta till döden. Vaccinering mot sjukdomen infördes på 1920-talet. Vaccinet som kallas BCG används fortfarande i länder med stor spridning av tuberkulos men anses inte ha ett fullgott skydd. 

I  oktober förra året hölls ett möte inom WHO:s Europaregion i Berlin ”All against tubercolosis”. En så kallad Berlindeklaration har lagts fram vars syfte är att stärka tuberkuloskontrollen. Ministrar från alla medlemsstater, inklusive Sverige, har undertecknat den.

En rapport från WHO kom ut i februari i år som berättar att under åren 2002-2006 har 500 000 fall av multiresistent tuberkulos konstaterats. Totalt nio miljoner tuberkulosfall inträffar varje år i världen och av dessa är det alltså 5% som orsakats av bakterier som är resistenta mot två av de främsta tuberkulosmedicinerna (isoniazid och rifampicin).

År 2007 rapporterades 497 fall av tuberkolos i Sverige, varav 78 procent gällde människor födda i ett annat land, de flesta från Afrika och Asien. Man har även i Sverige sett en ökning av multiresistent tuberkulos. Sverige är ändå ett land med en låg förekomst av tuberkulos.

Man anser att största faran är att diagnosen blir bortglömd i Sverige och vill därför öka uppmärksamheten på patienter från länder med stor förekomst av tuberkulos för att i tid kunna diagnostisera sjukdomen och minska smittspridning.

Tuberkulos klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget samt till Smittskyddsinstitutet (SMI).