Den tillträdande presidenten Donald Trump har ridit ut i krig mot underrättelse- och säkerhetsorganen i supermakten USA.

I slutänden riskerar det att åsamka honom själv, hans administration och hela landet stora politiska förluster.

-USA för en politik som är mer underrättelsestyrd och underrättelseberoende än något annat västland. Därför får det väldigt stora konsekvenser om det inte finns en fungerande relation mellan underrättelsesystemet och den exekutiva makten, eller om den exekutiva makten inte är enhetlig utan drar åt olika håll – då fungerar inte det här systemet. Då får man beslut som inte grundas på någon egentlig omvärldsbedömning utan det blir magkänsla som styr det hela, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, till TT.

Trump började attackera underrättelsesystemen tidigt i sin valkampanj, och striden har hårdnat ännu mer de senaste dagarna.

”Helt beroende”

Men USA är en världsmakt, påpekar Agrell, och dessa organ är några av presidentämbetets allra viktiga verktyg för att kunna fatta beslut. Om tilliten mellan dem inte finns leder det till problem i hanteringen av landets externa relationer och dess roll på världsarenan, säger han.

– Där är presidenten helt beroende av de här organen och den orienteringsförmåga som följer med underrättelsetjänsternas övervakning av förhållandena runt om i världen.

Agrell pekar också på historiska lärdomar från Irakkriget 2003, när den amerikanska politiken byggde på dåliga underrättelser eller på ett urval av underrättelser som passade ett visst syfte.

”Förödande sätt”

De körsbär som var politiskt användbara plockades ur kakan och när verkligheten inte överensstämde med den karta som följdes blev det värst för verkligheten, säger han.

– Det där är ett förödande sätt att agera underrättelsestyrt.

Agrell drar också paralleller med riskerna i dagens situation tillbaka till när försvarsdepartementet i samband med Irakkriget rundade CIA för att skapa egna kontakter med president George W Bush. Det gör att den som har presidentens öra får igenom sin politiska agenda, säger han.

– Det här leder också till stora konstitutionella problem, för här kommer sedan kongressen in, som övervakar den gigantiska amerikanska underrättelseapparaten. Om det fungerar på ett annat sätt än vad som är avsett kommer ju kongressen att reagera.

Risk för motkrafter

Wilhelm Agrell ser risk för politisk turbulens, men också för att motkrafter mot Trump och hans administration bildas inom underrättelse- och säkerhetsorganen.

Den yttersta konsekvensen kan bli att det blir mycket svårt att genomföra politiken på det utrikes- och säkerhetspolitiska området, säger han.

På frågan om det inte är bra att röja och röra runt i grytan lite svarar Agrell principiellt ja. Att ifrågasätta underrättelseorganen är nödvändigt i alla demokratiska system, inte minst i USA, säger han.

– Problemet ligger ju då snarast i att Trump inte verkar vara den rätta personen att hålla i kvasten, att etablera en demokratisk kontroll.

(TT)

Fakta: Donald Trump

Född 1946 i Queens i New York. Har en ekonomexamen med inriktning på fastigheter från University of Pennsylvania. Har byggt ett fastighetsimperium med fokus på bland annat hotell. Kontroversiell miljardär och tv-personlighet (bland annat i dokusåpan ”The Apprentice”). Äger golfbanor och medieproduktionsbolag. Har skrivit ett 15-tal böcker och har en Walk of Fame-stjärna i Hollywood. Fembarnspappa som är inne på sitt tredje äktenskap. Har varit gift med slovenskamerikanska Melania Trump sedan 2005. Offentliggjorde sin satsning på Vita huset i juni 2015. Utsågs till presidentkandidat på Republikanernas konvent i Ohio i juli fjol och vann sedan presidentvalet den 8 november.