Med kriget mot droger som förevändning fortsätter tortyren i Mexiko. Amnesty rapporterar att tortyren förvärrats sedan förra året.
I en ny rapport, som släpptes den 23 oktober, skriver Amnesty att tortyren i Mexiko nått rekordhöga nivåer på federal nivå. Antalet anmälningar om tortyr på federal nivå fördubblades mellan 2013 och 2014, från 1 165 till 2 403.
– En kraftfull lag mot tortyr, som inte bara är ord på ett papper, utan säkerställer rättvisa skulle vara ett bra första steg för Mexiko att äntligen komma vidare från den djupa mänskliga rättighetskrisen som de har hamnat i, säger Erika Guevara-Rosas chef för Amnesty International Americas.
Regeringen har förbundit sig att förebygga och bestraffa tortyr och Mexikos president Peña Nieto förbereder en ny tortyrproposition som ska presenteras för kongressen.
Amnestys Latinamerikagrupp bedriver just nu en kampanj för att få stopp på tortyren i Mexiko.
Amnestys förra rapport om situationen i Mexiko heter ”Utom kontroll: Tortyr och annan misshandel i Mexiko ” och släpptes i september 2014.
Den visar att tortyr används i stora delar av landet med argumentet att man bekämpar organiserad brottslighet. I tortyren används batonger, kvävning med plastpåsar, kolsyrat vatten som ibland blandas med chili och sprutas in i näsan, elchocker, dödshot, våldtäkt och andra sexuella övergrepp.
Amnesty skriver att det finns många fall där människor fängslats helt godtyckligt och blivit torterade för att erkänna brott de inte har begått. Människorättsorganisationen tycker att det verkar viktigare för polisen att rapportera brott som lösta än att gripa rätt gärningsman och det är ovanligt att anklagelser om tortyr utreds.
I den mexikanska regeringens krig mot droger har många av polisens uppgifter tagits över av militär.
Den 2 februari 2011 greps 27-åriga Miriam Lopez av två civilklädda soldater. Hon anklagades för narkotikainnehav, efter ett anonymt tips. Efter tolv timmar ställdes hon inför en civil åklagare på en militärbas. Där hölls hon kvar i en vecka och utsattes för elchocker, kvävningsförsök, våldtäkter och hot mot sin familj. Miriam Lopez torterades tills hon skrev på ett erkännande där hon angav andra, helt okända, medfångar som medskyldiga. I september blev hon frisläppt på grund av brist på bevis sedan en lokal människorättsorganisation lämnat in en anmälan till den statliga människorättskommissionen.
Det här är inget unikt fall utan det finns mängder av liknade berättelser.