Tio år senare har Twittergrundaren Jack Dorseys startskott vuxit till ett fenomen som har förändrat världen. Men framgångssagan har hamnat på dekis.
”Status”, ”Smssy” eller ”Friendstalker”. Det var många namn på den nya tjänsten som avfärdades av utvecklarna innan den lanserades som ”Twttr”. Efter bara några månader ändrades namnet sedan till Twitter.
På måndag är det tio år sedan Jack Dorsey (@jack) vid lunchtid den 21 mars 2006 skrev sitt första inlägg – och det som började som en mikroblogg utvecklas till en plats för samtal och opinionsbildning för 320 miljoner användare.
Med bara 140 tecken har Twitter haft en monumentalt stor påverkan, konstaterar Hampus Brynolf (@hampusbrynolf), hjärnan bakom den årliga kartläggningen av svenska delen av Twitter och vice vd på kommunikationsbyrån Intellecta Corporate.
– Om man tittar på Sverige så har Twitter verkligen förändrat det svenska offentliga samtalet på jättemånga sätt, säger han.
Jack Dorsey, vd och medgrundare för Twitter. (Arkivbild. Mary Altaffer/AP/TT)
Få svenska användare
Då ska man ha i åtanke att bara en dryg femtedel av internetanvändarna i Sverige använder Twitter någon gång – bara sex procent använder tjänsten dagligen, enligt undersökningen Svenskarna och internet 2015 som Internetstiftelsen i Sverige släppte i höstas.
– Höjer vi blicken har det också påverkat världspolitiken och utvecklingen i världen, säger Hampus Brynolf.
Twitter spelade en central roll i de regeringskritiska protesterna efter valet i Moldavien i april 2009, precis som under den arabiska våren i Tunisien och Egypten – och några år senare Euromajdan-protesterna i Ukraina.
Twitter är också en arena för världsledarna. Barack Obama (@barackobama), påven (@pontifex), David Cameron (@david-cameron) och Narendra Modi (@narendramodi), för att bara nämna några, har miljontals följare.
Det är på Twitter som EU-ledarna snabbt offentliggör nya överenskommelser, långt innan presskonferenser och officiella bekräftelser.
Ökad polarisering
Men ett mer tillgängligt offentligt samtal har också inneburit en ökad polarisering, med en sorts professionaliserad debatt där intresseorganisationer avlönar människor för att faktiskt sitta och gräla på Twitter, tillägger Hampus Brynolf.
Det korta formatet är också kärnan i ett höjt tonläge.
– Kanalen premierar ju den typen av agiterat samtal, det är svårt att på 140 tecken problematisera och diskutera. Det som får genomslag är när du är spetsig, sticker ut hakan och är elak.
Storhetstiden över
Från att faktiskt ha förändrat världen har framgångssagan Twitter hamnat på dekis. Förväntningarna på fortsatt snabb tillväxt har inte infriats och marknaden börjar svika. Sedan börsintroduktionen 2013 har bolaget förlorat nästan halva sitt värde på börsen.
– Twitters storhetstid är nog förbi, men det spelar inte så stor roll. Det som har hänt är irreversibelt i mångt och mycket – den ökade transparensen och ökad tillgänglighet till samhällsföreträdare. Skulle Twitter dö kommer andra kanaler att ta vid, säger Hampus Brynolf.
Men vad blir nästa grej om Twitter försvinner? Det är inte alltid den bästa tjänsten som vinner, vilket Twitter med sina begränsningar och de första årens ständiga tekniska problem visar tydligt.
När tjänsten lanserades dömde bedömare snabbt ut den eftersom den inte hade ”någon uppenbar funktion”.
– Det gör det helt omöjligt att sia om nästa stora grej, säger Hampus Brynolf.
Så i väntan på nästa meningslösa tjänst som kommer att förändra världen kanske Twitter har en plats ännu en tid. Hipp hurra, 140 tecken.
| Fakta: Några milstolpar för Twitter |
Källa: Twitter/TT |
