I ett decennium efter att formellt ha stigit ner från kommunistmaktens tron, fortsatte Jiang Zemin att utöva inflytande och göra sin närvaro kännbar i kinesisk politik. Nu finns tecken på att slutet närmar sig för denne eminens långvariga maktutövning.

Nyligen, vid begravningen av en general som också var känd som hans fiende, stod Jiangs namn nederst på listan över de partiledare som kom för att ge en sista hälsning.

Och nyligen skrev två tidigare högt uppsatta kinesiska partitjänstemän ett brev till partiets centralkommitté om att inrätta en särskild arbetsgrupp för att undersöka och ”korrigera” Jiangs ofta egensinniga politiska uppträdanden.

En rad andra skymfer har också riktats mot Jiang, saker som han aldrig skulle ha tolererat på höjden av sin auktoritet, vilket visar att hans makt att genomföra saker bakom kulisserna i partiet avtar.

När det lades ut kransar för avlidne Folkets befrielsearmés general Yang Baibing den 21 januari, stod Jiangs sist, som den 12:e namngivne deltagaren.

Enligt tidigare sed stod han på tredje plats på en liknande begravning i november förra året.

Ordningsföljden på kinesiska kommunistledares namn är avgörande för att signalera till partikåren och allmänheten i stort den relativa makten och inflytandet som ledarna har. Jiang stod hela vägen fram till den 18:e partikongressen, som ägde rum i november i fjol och installerade det nya ledargruppsteamet anförd av Xi Jinping, listad efter dåvarande generalsekreteraren Hu Jintao. Fastän Jiang år efter år inte har haft någon officiell roll i partiet har han regelbundet dykt upp vid Hu Jintaos sida vid offentliga tillställningar, en praxis som saknar förebild i det kommunistiska Kina och aldrig har förklarats i statlig press.

Den avgående generalsekreteraren Hu Jintao har inte deltagit i offentliga evenemang som hållits av den nye ledaren Xi Jinping. Han lämnade också över kontrollen över militären till Xi, medan Jiang behöll den makten i två år efter att han fått lämna ifrån sig partiledartiteln.

Två dagar efter att den nya rankningen blev känd den 21 januari, publicerade regimens språkrör Xinhua en notis om att Jiang personligen hade begärt förändringen. ”Xinhua lovordade denna demonstration av ädel karaktär och en kommunists vidsynthet”, enligt rapporten.

Denna notis ringde dock falskt hos analytiker av kinesisk partipolitik. ”Denna märkliga nyhet är utan tvekan en reaktion på mysteriet med rangordningen och är garanterat tänkt att visa att rangordningen var Jiangs aktiva begäran”, skrev kommentatorn Zhou Xiaohui nyligen i den kinesiska upplagan av Epoch Times.

”Men ingen kommer att tro det”, sade Zhou. ”Jiang är mycket känd för sin kärlek för makt. Dessutom är tajmingen dålig: Om det vore så, varför redovisades det inte tillsammans med nyheten från den 21 januari?”

Enligt Zhous analys av händelserna har Xi Jinping, sedan han tog makten i november, satt igång med att utrota Jiangs inflytande. Uppföljningen från Xinhua var ett senkommet försök att rädda ansiktet på Jiang, misstänker Zhou.

Runt tiden för kontroversen med namnordningen, rapporterade den hongkongbaserade politiska tidskriften Cheng Ming – som regelbundet publicerar vad som läcker ut från källor inom partiet samt analyser av kommunistiska intriger – att de högre tjänstemännen Wan Li och Qiao Shi nyligen skickat ett brev till partiets centralkommitté och uppmanat dem att utreda Jiang.

Båda männen var fiender till Jiang under deras tid i regeringen. Qiao Shi utestängdes från politbyråns ständiga utskott av Jiang, efter att den senare skapat en godtycklig regel om att de som blev 68 bör avgå. Qiao Shi och Wan Li sade att Jiang hade ”positionerat sig ovanför politbyrån och trampat på partidisciplinen och landets konstitution”, enligt Cheng Ming, som citerade en insider inom partiet.

Mer prosaiska åtgärder tycks också ha vidtagits mot Jiang, såsom annullering av hans goda vänners orkester.

Jiangs nära medarbetare, Li Lanqing, etablerade i maj i fjol orkestern ”Tre höga” (San Gao), som huvudsakligen bestod av höga partitjänstemän, officerare och forskare. Li står Jiang särskilt nära eftersom han var den förste byråkraten som ledde 610-byrån, det utomrättsliga organet som inrättades av Jiang 1999 för att genomföra den landsomfattande förföljelsen av Falun Gong, en populär andlig metod som Jiang gjorde till kännemärke för sitt styre att försöka eliminera och som fortfarande är hans personliga korståg.

Li sägs ha donerat sin lön för att finansiera orkestern men den ställdes in i slutet av december, enligt en rapport i Nanjing Daily. Nyheten fick dock ingen stor uppmärksamhet förrän den 23 januari. Då rapporterade Sina, en stor webbportal, att orkestermedlemmarna snyftade tillsammans när de hörde om det, innan det första och sista stora framträdandet på Pekings Statsteater. Jiang var där, enligt rapporterna.

Den enorma betydelse som symboliken har i det kommunistiska Kina och som omger partiledare, avspeglades också för många observatörer i beskrivningen av Song Zuying, en populär sångerska som allmänt anses vara Jiangs älskarinna. I en kommentar nyligen i Xinhua kallas hon ”det där gamla ansiktet som länge ockuperade CCTV:s nyårsshow”.