En ny svensk doktorsavhandling visar att fibromyalgi inte beror på psykiska problem. Man har också sett att ju tidigare man sätter in behandling mot smärtan desto bättre blir effekten.
Doktoranden Karin B Jensen vid Instutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet har studerat hur personer med fibromyalgi och reagerar på smärta. Hon har sett att det finns en nedsatt aktivitet i de delar av hjärnan som hämmar smärtupplevelser. Om läkemedel sätts in på ett tidigt stadium kan den ha god effekt på centrala nervsystemet och kan fungera bra mot sjukdomen.
Att fibromyalgi skulle vara en psykiskt betingad sjukdom avfärdar Karin B Jensen i ett pressmeddelande från Karolinska institutet:
– Det är en vanlig missuppfattning att fibromyalgi är ett uttryck för psykiska problem. Men i de studier som ingår i avhandlingen har vi gjort noggranna mätningar och vi kan inte se några som helst samband mellan smärtkänsligheten hos fibromyalgipatienter och graden av ångest eller depression.
Försökspersonerna har i en av studierna fått båda sina tummar klämda precis så hårt att de upplevde samma grad av lindrig smärta som friska försökspersoner. Genom en speciell mätmetod som kallas funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) kunde forskarna visa att försökspersonerna hade en lika hög aktivitet i delar av hjärnan som hanterar uppmärksamhet, känslor och sensorisk information från tummen, oavsett om de hade fibromyalgi eller tillhörde kontrollgruppen. Skillnaden mellan de friska och fibromyalgisjuka var att personer med fibromyalgi hade en lägre aktivitet i den hjärnregion som hämmar upplevelsen av smärta.
Karin Jensen säger att hon tycker det är viktigt att fibromyalgi upptäcks tidigt och tas på allvar.
– De patienter som haft sina smärtsymptom kortast tid var de som fick bäst effekt av den läkemedelsbehandling som prövades.
Avhandlingen bekräftar också att det finns ett samband mellan genetik och smärtreglering. De resultat man kommit fram till kan ha stor betydelse i framtiden för att kunna skräddarsy medicinsk behandling och ge bättre och mer effektiv smärtlindring, menar forskarna.
Hos den fibromyalgisjuka talar man om att smärtimpulserna förstärks, vilket gör att man blir mycket känslig för smärta. Smärtan är långvarig, den kan börja i en del av kroppen för att sedan sprida sig vidare till flera ställen. Ofta är det rygg, nacke och skuldror som är värst drabbade. Värken sitter vanligen i musklerna, främst muskelfästena, men kan också kännas i skelett och leder. Fibromyalgi drabbar cirka två procent av befolkningen och oftare kvinnor än män.
Bristande kunskap om sjukdomen ha gjort man misstrott den sjuke och sett smärtan som ”inbillad” och psykiskt betingad. Många fibromyalgisjuka har känt sig illa behandlade och missförstådda när de sökt sjukvård. Det har också tidigare saknats objektiva mätningar av avvikelser i centrala nervsystemets sätt att bearbeta smärta, något som Karin B Jensens avhandling nu tillfört viktig kunskap om.
