loadingSethu Das, grundare av och ordförande i Tibets vänner tillsammans med Hans Helighet den XIV Dalai Lama av Tibet. (Foto: Bertie D'souza)
Sethu Das, grundare av och ordförande i Tibets vänner tillsammans med Hans Helighet den XIV Dalai Lama av Tibet. (Foto: Bertie D'souza)
Utrikes

Tibets vänner står upp i Indien

Suman Srinivasan, Epoch Times New York

När Sethu Das nådde Dharamsala på sin väg till Srinagar för ett tillfälligt besök så hade han inte ens planerat att besöka staden — men av en händelse hamnade han ändå där. Faktum är att han inte hade någon aning om att han skulle bli så berörd av de lidande tibetaner han såg framför sig att han skulle börja agera å deras vägnar.

Das som tog konstexamen vid Universitetet MS i Baroda säger att han “berördes av berättelserna om de kinesiska överträdelserna i Tibet”, vilka han fick höra talas om av tibetanska politiska fångar. Några månader senare 1999 grundade han organisationen Tibets vänner som nu består av 21 nationaliteter och har sex internationella filialer.

Förutom att vara grundare av Tibets vänner och ordförande i stiftelsen Världens Dag för Tibet har Das arbetat med Indiens främsta affärstidning Economic Times, såväl som konsultfirman Netscribes (India) Limited. 2003 var Das med och grundade Design & People, ett designföretag som fokuserar på att hjälpa ideella organisationer, NGO:s och människorättsorganisationer med att få ut sitt budskap till allmänheten.

Vi fick tag i Sethu Das via email då han reste genom Indien tillsammans med Tibets vänner för att väcka uppmärksamhet kring förföljelsen i Kina.

ET: Vilken tror du är bakgrunden till protesterna i mars?

Das: “Det verkar cirkulera många konspirationsteorier kring ursprunget för de nyligen inträffade protesterna i Tibet. Den kinesiska regeringen skyller på Hans Helighet Dalai Lama och menar att hans tibetanska exilregering i Indien har “styrt” proteserna i Lhasa.

Hur mycket den kinesiska regeringen än försöker så tror jag inte att de kan utöva någon större påverkan på de tänkande människorna i denna värld. Protesterna i Tibet är endast ett tecken på ett större problem som Kina möter idag, inte bara från ockuperade Tibet utan också från Taiwan, Östturkestan (kinesiska provinsen ), Inre Mongoliet och många andra minorietsområden. Förtrycket av Falun Dafa-utövare är ytterligare ett allvarligt bekymmer.

De flesta människorättsbrotten i Kina går obemärkta eftersom de flesta människor och regeringar tycker det är mer bekvämt att göra affärer med en av de mest brutala regeringarna i världen än att exponera dess brott mot mänskligheten.”

ET: Vad tror du egentligen hände den 14 mars? Förekom verkliga “upplopp” som den kinesiska regeringen säger?

Das: “Jag motsätter mig starkt användandet av ordet “upplopp” för att beskriva de senaste händelserna i Tibet. Det var ett medvetet försök från Kina att kalla det tibetanska folkets resning för “upplopp”. Resningen hos ett folk kan inte ses som ett upplopp.

Och vad som har hänt och fortsätter att hända i Lhasa och andra områden av det ockuperade Tibet är inte ett upplopp mellan två samhällen. Tibetanernas protester i Tibet syftar inte till att slåss mot de vanliga kinesiska människorna på Lhasas gator. Istället reser de sig upp mot en regim vilken illegalt har ockuperat deras land och styrt det under de senaste fem årtiondena.”

ET: Varför slår det kinesiska kommunistpartiet (KKP) ner på tibetanerna nu? Vilken är din syn på saken?

Das: “KKP har alltid slagit ner på tibetanerna. Under den kommande tiden kommer vi även att få bevittna hur KKP jagar dissidenter i Xinjiang. Uigurerna där har redan startat ett beväpnat uppror till följd av Mutallip Hajims död, en prominent uigur och filantrop som dog i polisförvar.

Den kinesiska regeringen kommer att slå ner på alla, inklusive Falun Dafa-utövare, före de olympiska spelen, med nationell säkerhet som ursäkt. KKP har redan stämplat muslimer och tibetaner som terrorister. Den kommande tiden blir avgörande för både Kina och alla frihetsälskande människor inne i och utanför Kina.”

ET: Har du några kommentarer kring den indiska regeringens förhållningssätt i Tibet-frågan? Tror du att den indiska vänstern influeras av den kinesiska kommunistregimen och sätter press på regeringen?

Das: “Jag är stolt över vad ett utvecklat land som Indien har gjort för flyktinggrupper i allmänhet. Trots att vi enligt lagen inte erkänner termen “flykting” har vi gjort mer än vad flyktingstatus kan göra för alla som sökt asyl i detta land. Vi har flyktingar från Pakistan, Afghanistan, Tibet, Kina, Sudan, Iran, Nepal, Bangladesh, Bhutan och många andra länder. Och vi har vårt eget folk från Kashmir och Sri Lanka som lever här som flyktingar.

Stödet från den indiska regeringen är endast på en ekonomisk nivå, inte på en politisk nivå. Vår utrikespolicy är endast att lugna brutala regeringar. Vår regering spenderar miljoner för att upprätthålla goda relationer med militärjuntan i Burma, militärregimer i Kina och Musharaff-ledda Pakistan.

Så snart demokratiska regeringar blir till kommer den indiska regeringen att ändra sin ståndpunkt. Detta är den dubbla standard som de flesta regeringar följer. De flesta regeringar föredrar att umgås med de styrande framför att umgås med folket — oavsett om det är en militärregim eller en demokratiskt vald regering.

Indiens vänster är bankrutt och influerad av Kina. Deras relation handlar om ömsesidiga fördelar då de ser varandra som de sista kommunisterna i världen. Men saker och ting förändras. För bara två dagar sedan, i en diskussion om Tibet vilket organiserades av Tibets vänner i Södra Indien, kritiserade en mycket prominent kommunistmedlem i det indiska parlamentet öppet Kinas senaste aggression mot Tibet. Han till och med sade att det pågående våldet i Tibet inte har något att göra med de kommande olympiska spelen utan är en genuin folkrörelse för frihet. Så det finns hopp.”

ET: Trots den indiska regeringens bugande inför sina politiska allierade, de indiska kommunistpartierna och det kinesiska kommunistpartiet, verkar det som om indiska medier och den breda allmänheten starkt har givit sitt stöd för tibetanernas rättigheter och även stödjer en bojkott samt protester mot den olympiska facklan som snart kommer till Indien. I ljuset av din senaste resa genom landet, vilka reaktioner har du sett beträffande Tibetfrågan och den olympiska facklan?

Das: ”Först och främst ska vi inte underskatta viljan och styrkan hos de vanliga människorna i detta land. Detta är en av anledningarna till varför Tibets vänner ägnar mer tid åt att prata med vanliga människor i Indien om Tibetfrågan än med beslutsfattare. Den indiska allmänheten och median har alltid varit sympatisk gentemot Tibet, förutom ett fåtal kommunistiska språkrör som publicerats i Kerala och Västra Bengal och i Hindu Daily.

Kanhända är The Hindu den enda nationella dagstidningen som använder kommunistpartiets språk. Om man ser på de tidigare utgåvorna av The Hindu kan man se att tidningens redaktör i aggressiva ordalag svartmålar Falun Dafa och Dalai Lama. Detta är inte språket hos indisk media eller indier. Vi använder inte detta språk ens för att beskriva terrorister. Språket i The Hindu är språket hos det kinesiska kommunistpartiet.

Trots alla dessa försök förblir folket i detta land lyckligtvis oberörda av den kommunistiska propagandan.

Indien har en historia av att bojkotta japanska varor under Japans aggression mot Kina och idag är det tusentals indier som bojkottar kinesiska varor för att protestera mot Kinas Tibet-ockupation. Vad jag försöker säga är att människorna i detta land alltid har svarat på politiska situationer på ett ansvarsfullt sätt. Och de kommer att fortsätta att göra det.

När det gäller den olympiska facklan måste jag erkänna att det finns blandade känslor. Tänkande människor måste se på detta OS som en repetition av 1936 års olympiad vilken utnyttjades av nazisterna i propagandasyfte. För värdlandet har olympiaden i Peking 2008 ingenting att göra med sport utan har endast att göra med deras propaganda – det är den enda chansen för dem att visa ett enat Kina för det internationella samfundet.”

Översatt från: http://en.epochtimes.com/news/8-4-6/68684.html

Mest lästa

Rekommenderat

loadingSethu Das, grundare av och ordförande i Tibets vänner tillsammans med Hans Helighet den XIV Dalai Lama av Tibet. (Foto: Bertie D'souza)
Sethu Das, grundare av och ordförande i Tibets vänner tillsammans med Hans Helighet den XIV Dalai Lama av Tibet. (Foto: Bertie D'souza)
Utrikes

Tibets vänner står upp i Indien

Suman Srinivasan, Epoch Times New York

När Sethu Das nådde Dharamsala på sin väg till Srinagar för ett tillfälligt besök så hade han inte ens planerat att besöka staden — men av en händelse hamnade han ändå där. Faktum är att han inte hade någon aning om att han skulle bli så berörd av de lidande tibetaner han såg framför sig att han skulle börja agera å deras vägnar.

Das som tog konstexamen vid Universitetet MS i Baroda säger att han “berördes av berättelserna om de kinesiska överträdelserna i Tibet”, vilka han fick höra talas om av tibetanska politiska fångar. Några månader senare 1999 grundade han organisationen Tibets vänner som nu består av 21 nationaliteter och har sex internationella filialer.

Förutom att vara grundare av Tibets vänner och ordförande i stiftelsen Världens Dag för Tibet har Das arbetat med Indiens främsta affärstidning Economic Times, såväl som konsultfirman Netscribes (India) Limited. 2003 var Das med och grundade Design & People, ett designföretag som fokuserar på att hjälpa ideella organisationer, NGO:s och människorättsorganisationer med att få ut sitt budskap till allmänheten.

Vi fick tag i Sethu Das via email då han reste genom Indien tillsammans med Tibets vänner för att väcka uppmärksamhet kring förföljelsen i Kina.

ET: Vilken tror du är bakgrunden till protesterna i mars?

Das: “Det verkar cirkulera många konspirationsteorier kring ursprunget för de nyligen inträffade protesterna i Tibet. Den kinesiska regeringen skyller på Hans Helighet Dalai Lama och menar att hans tibetanska exilregering i Indien har “styrt” proteserna i Lhasa.

Hur mycket den kinesiska regeringen än försöker så tror jag inte att de kan utöva någon större påverkan på de tänkande människorna i denna värld. Protesterna i Tibet är endast ett tecken på ett större problem som Kina möter idag, inte bara från ockuperade Tibet utan också från Taiwan, Östturkestan (kinesiska provinsen ), Inre Mongoliet och många andra minorietsområden. Förtrycket av Falun Dafa-utövare är ytterligare ett allvarligt bekymmer.

De flesta människorättsbrotten i Kina går obemärkta eftersom de flesta människor och regeringar tycker det är mer bekvämt att göra affärer med en av de mest brutala regeringarna i världen än att exponera dess brott mot mänskligheten.”

ET: Vad tror du egentligen hände den 14 mars? Förekom verkliga “upplopp” som den kinesiska regeringen säger?

Das: “Jag motsätter mig starkt användandet av ordet “upplopp” för att beskriva de senaste händelserna i Tibet. Det var ett medvetet försök från Kina att kalla det tibetanska folkets resning för “upplopp”. Resningen hos ett folk kan inte ses som ett upplopp.

Och vad som har hänt och fortsätter att hända i Lhasa och andra områden av det ockuperade Tibet är inte ett upplopp mellan två samhällen. Tibetanernas protester i Tibet syftar inte till att slåss mot de vanliga kinesiska människorna på Lhasas gator. Istället reser de sig upp mot en regim vilken illegalt har ockuperat deras land och styrt det under de senaste fem årtiondena.”

ET: Varför slår det kinesiska kommunistpartiet (KKP) ner på tibetanerna nu? Vilken är din syn på saken?

Das: “KKP har alltid slagit ner på tibetanerna. Under den kommande tiden kommer vi även att få bevittna hur KKP jagar dissidenter i Xinjiang. Uigurerna där har redan startat ett beväpnat uppror till följd av Mutallip Hajims död, en prominent uigur och filantrop som dog i polisförvar.

Den kinesiska regeringen kommer att slå ner på alla, inklusive Falun Dafa-utövare, före de olympiska spelen, med nationell säkerhet som ursäkt. KKP har redan stämplat muslimer och tibetaner som terrorister. Den kommande tiden blir avgörande för både Kina och alla frihetsälskande människor inne i och utanför Kina.”

ET: Har du några kommentarer kring den indiska regeringens förhållningssätt i Tibet-frågan? Tror du att den indiska vänstern influeras av den kinesiska kommunistregimen och sätter press på regeringen?

Das: “Jag är stolt över vad ett utvecklat land som Indien har gjort för flyktinggrupper i allmänhet. Trots att vi enligt lagen inte erkänner termen “flykting” har vi gjort mer än vad flyktingstatus kan göra för alla som sökt asyl i detta land. Vi har flyktingar från Pakistan, Afghanistan, Tibet, Kina, Sudan, Iran, Nepal, Bangladesh, Bhutan och många andra länder. Och vi har vårt eget folk från Kashmir och Sri Lanka som lever här som flyktingar.

Stödet från den indiska regeringen är endast på en ekonomisk nivå, inte på en politisk nivå. Vår utrikespolicy är endast att lugna brutala regeringar. Vår regering spenderar miljoner för att upprätthålla goda relationer med militärjuntan i Burma, militärregimer i Kina och Musharaff-ledda Pakistan.

Så snart demokratiska regeringar blir till kommer den indiska regeringen att ändra sin ståndpunkt. Detta är den dubbla standard som de flesta regeringar följer. De flesta regeringar föredrar att umgås med de styrande framför att umgås med folket — oavsett om det är en militärregim eller en demokratiskt vald regering.

Indiens vänster är bankrutt och influerad av Kina. Deras relation handlar om ömsesidiga fördelar då de ser varandra som de sista kommunisterna i världen. Men saker och ting förändras. För bara två dagar sedan, i en diskussion om Tibet vilket organiserades av Tibets vänner i Södra Indien, kritiserade en mycket prominent kommunistmedlem i det indiska parlamentet öppet Kinas senaste aggression mot Tibet. Han till och med sade att det pågående våldet i Tibet inte har något att göra med de kommande olympiska spelen utan är en genuin folkrörelse för frihet. Så det finns hopp.”

ET: Trots den indiska regeringens bugande inför sina politiska allierade, de indiska kommunistpartierna och det kinesiska kommunistpartiet, verkar det som om indiska medier och den breda allmänheten starkt har givit sitt stöd för tibetanernas rättigheter och även stödjer en bojkott samt protester mot den olympiska facklan som snart kommer till Indien. I ljuset av din senaste resa genom landet, vilka reaktioner har du sett beträffande Tibetfrågan och den olympiska facklan?

Das: ”Först och främst ska vi inte underskatta viljan och styrkan hos de vanliga människorna i detta land. Detta är en av anledningarna till varför Tibets vänner ägnar mer tid åt att prata med vanliga människor i Indien om Tibetfrågan än med beslutsfattare. Den indiska allmänheten och median har alltid varit sympatisk gentemot Tibet, förutom ett fåtal kommunistiska språkrör som publicerats i Kerala och Västra Bengal och i Hindu Daily.

Kanhända är The Hindu den enda nationella dagstidningen som använder kommunistpartiets språk. Om man ser på de tidigare utgåvorna av The Hindu kan man se att tidningens redaktör i aggressiva ordalag svartmålar Falun Dafa och Dalai Lama. Detta är inte språket hos indisk media eller indier. Vi använder inte detta språk ens för att beskriva terrorister. Språket i The Hindu är språket hos det kinesiska kommunistpartiet.

Trots alla dessa försök förblir folket i detta land lyckligtvis oberörda av den kommunistiska propagandan.

Indien har en historia av att bojkotta japanska varor under Japans aggression mot Kina och idag är det tusentals indier som bojkottar kinesiska varor för att protestera mot Kinas Tibet-ockupation. Vad jag försöker säga är att människorna i detta land alltid har svarat på politiska situationer på ett ansvarsfullt sätt. Och de kommer att fortsätta att göra det.

När det gäller den olympiska facklan måste jag erkänna att det finns blandade känslor. Tänkande människor måste se på detta OS som en repetition av 1936 års olympiad vilken utnyttjades av nazisterna i propagandasyfte. För värdlandet har olympiaden i Peking 2008 ingenting att göra med sport utan har endast att göra med deras propaganda – det är den enda chansen för dem att visa ett enat Kina för det internationella samfundet.”

Översatt från: http://en.epochtimes.com/news/8-4-6/68684.html

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024