Sprickorna är stora när EU-parlamentet i dag röstar om sin syn på framtidens handel med utsläppsrätter. Kristdemokratiskt konservativa EPP vill riva upp en tidigare uppgörelse i miljöutskottet.
Parlamentsledamöterna ska vid lunchtid rösta om sin linje när det gäller reformen av ETS – EU:s handelssystem med utsläppsrätter.
Resultatet är inte avgörande, eftersom det sedan kommer att krävas kompromissförhandlingar med EU:s medlemsländer innan det slutliga utseendet står klart. Hur parlamentet ställer sig är ändå viktigt som en signal om hur långt – eller kort – man vill gå i klimatansträngningarna.
I december enades parlamentets miljöutskott om ett förslag som svenska ledamoten Jytte Guteland (S) jobbade hårt med för att få övriga i den stora socialdemokratiska partigruppen S&D att acceptera.
Klimattull?
Fast det gillas nu inte från kristdemokratiskt konservativa EPP. Svenske Christofer Fjellner (M) anser att förslaget skapar en klimattull mot resten av världen.
”Det skulle leda till handelskonflikter med stora delar av världen, minskad tillväxt, färre jobb och sämre förutsättningar för nya tekniska innovationer att slå igenom som kan minska utsläppen ytterligare. Det enda Guteland åstadkommer med sitt krav är att försvåra förhandlingarna och fördröja en reform av utsläppshandeln”, skriver Fjellner i ett uttalande inför dagens omröstning.
Guteland är inte alls förtjust i det.
”Moderaternas partigrupp EPP agerar just nu väldigt oansvarigt genom att försöka bryta ut delar i den överenskommelse som de själva var med och skapade. Det gör mig upprörd”, skrev S-ledamoten i går.
Urvattnat?
Även kollegan Jakop Dalunde (MP) är besviken.
”Idag röstar vi om EU:s utsläppshandel och det ser ut som att Moderaterna kommer att urvattna förslaget så att det inte längre uppfyller Parisavtalet. Detta är gammelmoderaternas återtåg, de som vägrar ta ansvar för klimatet och våra löften till kommande generationer”, skriver Dalunde i ett uttalande inför omröstningen.
(TT:s korrespondent i Bryssel)
| EU:s handel med utsläppsrätter |
| Systemet med utsläppsrätter är en av grundbultarna i den internationella klimatpolitiken och går ut på att storutsläppande industrier och företag måste betala extra för att släppa ut mer än vad som anses nödvändigt. Släpper man ut mindre kan man i sin tur sälja sina överblivna rättigheter till andra. Delvis som en följd av den ekonomiska krisen har dock priset per rättighet sjunkit kraftigt, vilket inneburit att utsläppshandeln inte blivit lika effektiv som tänkt. Sommaren 2015 föreslog EU-kommissionen en reform av nuvarande system – förkortat EU ETS – för att anpassa det till de hårdare globala utsläppskraven. Bland annat föreslås en minskning av antalet utsläppsrätter med drygt 2 procent varje år från 2020, samt överförandet av utsläppsrätter till en innovationsfond och en moderniseringsfond för att särskilt kunna stötta industrier och företag som vill göra förbättringar. EU-parlamentet hoppas avsluta sin behandling av förslagen i dag. Medlemsländerna hoppas i sin tur kunna ena sig om sin linje när miljö- och klimatministrarna möts i Bryssel den 28 februari. Därefter väntar sannolikt tuffa kompromissförhandlingar innan parterna kan godkänna en uppgörelse. |
