loadingKejsare Taizong som regerade mellan 626-649, tar här emot Ludongzan, Tibets ambassadör, vid sitt hov. Målad av Yan Liben år 641.
Kejsare Taizong som regerade mellan 626-649, tar här emot Ludongzan, Tibets ambassadör, vid sitt hov. Målad av Yan Liben år 641.
Traditionell kinesisk kultur

Tangdynastin - den kinesiska kulturens höjdpunkt, del 5

Epoch Times, Zhizhen

Guldåldern i Kinas kultur var Tangdynastin, och Kina var under den tiden  den mäktigaste nationen i världen. Tangdynastins höjdpunkt avser tiden mellan kejsare Taizong och kejsare Xuanzong. Kina hade då ett etiskt politiskt system och dynastin blomstrade i alla avseenden. Detta avsnitt handlar om periodens kulturella utbyte med grannländerna.

Kejsare Taizongs regeringstid som kallas för Zhen Guan, beundrades stort av grannländerna. Över 300 länder och folkstammar skickade regelbundet diplomatiska sändebud till Kina. Det kungliga Tanghovet upprättade därför en mängd organisationer för att ta emot utländska besökare och ta hand om bilaterala relationer.

Många länder i Asien och Afrika skickade sändebud till Kina, och andra länder anammade många av Tangdynastins ledande principer. Bland dem som for till huvudstaden Chang’an, för att lära sig av Tang-kulturen fanns medlemmar av kungliga familjer, sändebud, studenter, konstnärer och munkar. Chang’an blev den tidens största internationella huvudstad.

Guozijian (Kinas feodalherrars centrala akademi) var den mest hyllade akademin i världen. Japan skickade 19 grupper av sändebud till Kina, totalt över femtusen personer, vilka hänvisades till som japanska Tang-sändebud. Studenter från utlandet antogs till Tangs högsta läroanstalt, Guozijian.

Efter flera års studier kunde studenterna stanna och få ett offentligt arbete i Kina, eller åka tillbaka till sina hemländer för att sprida Han-kulturen till sina landsmän. Munkar från andra länder bodde i templen och arbetade hårt med att studera de buddhistiska skrifterna. Vissa länder inbjöd framstående och bildade personer från Kina till att undervisa i deras länder. Munken Jianzhen, till exempel, åkte till Japan sex gånger. Han tog med sig Buddha-statyer och buddhistiska skrifter till Japan, för att främja den buddhistiska läran och Tang-kulturen i Japan. Därmed medverkade han till ett betydande bidrag till det kulturella utbytet mellan Japan och Kina.

Tang-kulturen åstadkom lysande prestationer som för evigt kommer att skina i den kinesiska civilisationen. Den har också blivit en skatt för hela världen med sitt djupa innehåll, och stora inflytande på grannländerna. Den kommer alltid att förbli det kinesiska folkets stolthet och ära. Det välmående, himmelsliknande riket och Taizongs upprätta, välvilliga och stora hjärta, kommer aldrig att försvinna från människors minnen.

Kejsare Taizong av Tang

Kejsare Taizongs personliga namn var Li Shimin och han var den andre kejsaren i Tang-dynastin, med regeringstid mellan 626 och 649. Hans regeringstid, Zhen Guan, ansågs var den kinesiska historiens guldålder, vilken alla senare generationers kronprinsar måste studera. Kejsare Taizongs regeringstid stod även som det exempel mot vilket alla andra kejsare senare kom att mätas.

 

Mest lästa

Rekommenderat

loadingKejsare Taizong som regerade mellan 626-649, tar här emot Ludongzan, Tibets ambassadör, vid sitt hov. Målad av Yan Liben år 641.
Kejsare Taizong som regerade mellan 626-649, tar här emot Ludongzan, Tibets ambassadör, vid sitt hov. Målad av Yan Liben år 641.
Traditionell kinesisk kultur

Tangdynastin - den kinesiska kulturens höjdpunkt, del 5

Epoch Times, Zhizhen

Guldåldern i Kinas kultur var Tangdynastin, och Kina var under den tiden  den mäktigaste nationen i världen. Tangdynastins höjdpunkt avser tiden mellan kejsare Taizong och kejsare Xuanzong. Kina hade då ett etiskt politiskt system och dynastin blomstrade i alla avseenden. Detta avsnitt handlar om periodens kulturella utbyte med grannländerna.

Kejsare Taizongs regeringstid som kallas för Zhen Guan, beundrades stort av grannländerna. Över 300 länder och folkstammar skickade regelbundet diplomatiska sändebud till Kina. Det kungliga Tanghovet upprättade därför en mängd organisationer för att ta emot utländska besökare och ta hand om bilaterala relationer.

Många länder i Asien och Afrika skickade sändebud till Kina, och andra länder anammade många av Tangdynastins ledande principer. Bland dem som for till huvudstaden Chang’an, för att lära sig av Tang-kulturen fanns medlemmar av kungliga familjer, sändebud, studenter, konstnärer och munkar. Chang’an blev den tidens största internationella huvudstad.

Guozijian (Kinas feodalherrars centrala akademi) var den mest hyllade akademin i världen. Japan skickade 19 grupper av sändebud till Kina, totalt över femtusen personer, vilka hänvisades till som japanska Tang-sändebud. Studenter från utlandet antogs till Tangs högsta läroanstalt, Guozijian.

Efter flera års studier kunde studenterna stanna och få ett offentligt arbete i Kina, eller åka tillbaka till sina hemländer för att sprida Han-kulturen till sina landsmän. Munkar från andra länder bodde i templen och arbetade hårt med att studera de buddhistiska skrifterna. Vissa länder inbjöd framstående och bildade personer från Kina till att undervisa i deras länder. Munken Jianzhen, till exempel, åkte till Japan sex gånger. Han tog med sig Buddha-statyer och buddhistiska skrifter till Japan, för att främja den buddhistiska läran och Tang-kulturen i Japan. Därmed medverkade han till ett betydande bidrag till det kulturella utbytet mellan Japan och Kina.

Tang-kulturen åstadkom lysande prestationer som för evigt kommer att skina i den kinesiska civilisationen. Den har också blivit en skatt för hela världen med sitt djupa innehåll, och stora inflytande på grannländerna. Den kommer alltid att förbli det kinesiska folkets stolthet och ära. Det välmående, himmelsliknande riket och Taizongs upprätta, välvilliga och stora hjärta, kommer aldrig att försvinna från människors minnen.

Kejsare Taizong av Tang

Kejsare Taizongs personliga namn var Li Shimin och han var den andre kejsaren i Tang-dynastin, med regeringstid mellan 626 och 649. Hans regeringstid, Zhen Guan, ansågs var den kinesiska historiens guldålder, vilken alla senare generationers kronprinsar måste studera. Kejsare Taizongs regeringstid stod även som det exempel mot vilket alla andra kejsare senare kom att mätas.

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024