Befolkningsökningen i Sverige är den högsta sedan 1800-talet, enligt SCB:s prognos. Förklaringen är den historiskt höga invandringen till Sverige.

– Vi står inför en ganska hög befolkningsökning under de närmaste åren, säger Andreas Raneke, demograf vid Statistiska centralbyrån (SCB).

SCB räknar med en stor befolkningsökning under de närmaste åren, med omkring 1,5 procent årligen. Den ökningstakten har tidigare endast inträffat under några enstaka år på 1820-1830-talet, enligt SCB.

Vid år 2020 räknar myndigheten med att det bor 739 000 fler människor i Sverige jämfört med i dag. På fem års sikt beräknas migrationen bidra till en befolkningsökning med 570 000 personer.

Befolkningsökningen hänger ihop med invandringen till Sverige, förklarar Andreas Raneke, som säger att invandringen till Sverige är ”historiskt hög”.

– Det är viktigt att tillägga att det inte beror enbart på flyktinginvandring, utan även invandring från EU, de nordiska länderna, och även människor som kommer hit från länder utanför EU för att arbeta, studera, eller bilda familj med svenska medborgare, säger han.

Vid förra årets befolkningsprognos trodde SCB att Sveriges befolkning skulle passera 10-miljonerstrecket under 2016, men i årets prognos skjuts datumet fram till 2017. Anledningen är att många asylsökande som kom till Sverige i höstas inte har fått sin asylansökan behandlad av Migrationsverket, och att de därför inte räknas i statistiken.

-Det är först när man blir folkbokförd som man ingår i siffrorna, säger Andreas Raneke.

Befolkningsstatistik

Befolkningsstatistik i Sverige började presenteras i mitten på 1700-talet genom Tabellverket, vilket ersattes av Kungliga Statistiska centralbyrån år 1858. Tidigare befolkningsstatistik finns tillgängligt i skattelängder (1500-talet) och kyrkoböcker (1600-talet). Under 1700-talet publicerades även en del regional statistik av Vetenskapsakademien och Sundhetskollegium. Dagens befolkningsstatistik baseras på de uppgifter om folkbokförda personer som Skatteverket lämnar till SCB. Källa: SCB