Aldrig tidigare har vi svenskar sett så dystert på framtiden – samtidigt är allt fler av oss tveksamma till ett militärt försvar. Det visar en ny rapport från Styrelsen för psykologiskt försvar.
Om tio år är den militära situationen i Sveriges närhet mer hotfull än i dag. Det tror 42 procent av svenskarna. Så många har aldrig tidigare känt sig otrygga i sin syn på framtiden. Bara åtta procent tror att det kommer bli fredligare i vår omvärld.
En av förklaringarna kan vara uppvaknandet av det nya Ryssland tror Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.
– Det vi ser i en sådan här undersökning är en reaktion på den förändrade verkligheten, det kanske är dags att ompröva 90-talets bedömning om att det militära hotet är över för Sveriges vidkommande, kanske är det på väg att växa upp igen, säger han.
Samtidigt är allt fler – 16 procent – tveksamma till ett militärt försvar. Och andelen ökar för varje år.
TT: Hur går det ihop?
– Det är inte nödvändigt att det går ihop eftersom det inte finns någon samlad svensk säkerhetspolitik i dag, säger Agrell.
– Svensken har, på goda grunder, en ganska dimmig bild av hur de säkerhetspolitiska instrumenten hänger ihop.
Men trots dagens internationella terrorism speglas ett historiskt arv i svenskarnas syn på säkerhetspolitiken.
– I Sverige tycks vi vara mindre oroade över det konturlösa terroristhotet och vara mer oroade för ett traditionellt maktpolitiskt hot från en övermäktig främmande makt, säger Agrell.
En tredjedel av svenskarna säger sig vara oroliga för att terroristattacker ska ske i landet, och om det skulle inträffa tror nästan 80 procent att vi är dåligt rustade för en sådan kris.
I undersökningen som genomfördes under hösten 2006 har drygt 1 000 personer mellan 18 och 74 år deltagit. Styrelsen för psykologiskt försvar har genomfört samma undersökning om svenskarnas syn på ”samhället, säkerhetspolitiken och försvaret” sedan 1952. För varje år fyller allt fler i svarsalternativet ”ingen åsikt” på frågorna.
– Det är ett ganska adekvat svar, försvarets uppgifter är så diffusa i dag. Man ska inte förvånas över att medborgarna inte ser någon meningsfullhet i denna allt mer främmande samhällsfunktion, säger Wilhelm Agrell.
