Sverige och svenskarna ligger i världstoppen när det gäller att betala med kort i stället för kontanter, enligt nya siffror från Visa. Och redan i år lanseras kontaktlösa kort i stor skala.
Kontanter för en allt mer tynande tillvaro. Mängden sedlar och mynt minskar i rask takt när vi i allt större utsträckning går över till att betala på andra sätt: kort, mobilappar som Swish och olika typer av internetöverföringar.
Som mest, år 2007, fanns det kontanter för nästan 110 miljarder kronor. I slutet av januari i år hade den siffran krympt till något över 69 miljarder kronor, enligt Riksbanken.
Färre kontantköp
Betalningar med kort som Visa och Mastercard har ersatt en mycket stor del av kontantköpen. Enligt Visa är ett genomsnittligt svenskt kortköp på 301 kronor. Europasnittet ligger på 459 kronor. Svenskarna använder sina kort tre gånger oftare än genomsnittseuropéen.
– Tillsammans med de övriga nordiska länderna ligger Sverige i världstopp när det gäller att betala med kort, säger Visas Nordenchef Martin ten Houten.
Nästa steg i utvecklingen är kontaktlösa kort. I Sverige börjar de lanseras i stor skala redan i år, enligt Martin ten Houten. Sådana kort, som man bara håller mot en läsare, har gjort stor succé i bland annat Storbritannien, Polen och Frankrike. I London behövs till exempel inget separat busskort längre. Man betalar genom att hålla bankkortet mot en apparat och i slutet av dagen räknar systemet ut det mest förmånliga priset för de resor man gjort.
Martin ten Houten, Nordenchef för Visa, säger att svenskarna ligger i Europatoppen när det gäller kortanvändning. (Foto: Visa/TT)
Utsatta stängs ute
Men kontantnedgången är inte problemfri. Infrastrukturen för att hantera sedlar och mynt försämras, särskilt i glesbygd. Och för äldre och andra som inte kan eller vill hantera sin ekonomi elektroniskt blir det allt besvärligare att göra betalningar och inköp.
– Utsatta människor lämnas utanför för att de inte är lönsamma; pensionärer, invandrare, folk i glesbygd, före detta kriminella. Det är inte schysst, säger förre rikspolischefen Björn Eriksson, initiativtagare till nätverket Kontantupproret med stöd av exempelvis organisationerna PRO och Hela Sverige ska leva.
Upproret har samlat över 3 000 anhängare på Facebook. Målet är att samhället ska garantera att kontanter finns i hela landet och att frågan behandlas i en demokratisk process och inte överlåts till bankerna.
– Det retar mig att de fyra storbankerna fritt får göra det så svårt och dyrt som möjligt med kontanter så att vi alla går över till kort så att de sedan kan höja kortavgifterna och tjäna ännu mer pengar, säger Eriksson.
| Kortanvändning |
| Nästan två tredjedelar (65 procent) av svenskarna är villiga att betala med kort för småköp under 10 kronor, enligt en Sifo-undersökning Visa beställt. Bland 18-34-åringar är motsvarande siffra 85 procent. I Europa finns 522 miljoner Visa-kort och de samlade köpen 2015 var värda nästan 15 000 miljarder kronor.
Källa: Visa |
