Mycket tyder på att den svenska förlossningsvården håller på att försämras. Både andelen förlossningsskador och andelen nyförlösta mammor som måste återinskrivas akut ökar, samtidigt som de nyförlösta barnen mår allt sämre.
Med hjälp av ett flertal olika indikatorer mäter Socialstyrelsen hur den svenska sjukvården förändras över tid. I den senaste mätningen syns ett tydligt trendbrott: Den svenska förlossningsvården blir allt sämre.
Av de sex indikatorer inom förlossningsvården som Socialstyrelsen mäter visar tre försämrade resultat, medan de andra tre visar oförändrade resultat.
Exempelvis ökar andelen nyförlösta mammor som måste återinskrivas akut. Även andelen förlossningsskador samt barn med låga apgar-poäng syns en skillnad. Apgar är en poängskala som visar hur barnet mår precis efter förlossningen, där så höga poäng som möjligt är önskvärt.
Socialstyrelsen beskriver förändringarna som förhållandevis små, men oroväckande.
– Detta är ett viktigt område och är något vi måste ha ögonen på, säger Marianne Aggestam, utredare på Socialstyrelsen.
Stora skillnader
Men skillnaderna mellan landstingen är stora. I Västernorrland återinskrivs 3,3 procent av de nyförlösta mammorna akut, medan motsvarande andel i Halland endast är 0,6 procent.
På motsvarande vis var andelen förlossningsskador mellan åren 2010 och 2014 fem gånger högre i Jämtland (3,5 procent), jämfört med Västernorrland (0,7 procent).
Men det är inte bara förlossningsvården som skiljer sig åt mellan landstingen. Socialstyrelsens rapport pekar ut en rad andra områden där skillnaderna inom sjukvården är slående stora.
Sjukvårdminister Gabriel Wikström (S) säger att skillnaderna är ”oacceptabla”.
– Att det finns skillnader är ingen nyhet. Därför har regeringen gjort en rad satsningar för att öka jämlikheten, eftersom vården ska vara lika god oavsett var man bor. Vi har höjt statsbidragen till landstingen och, exempelvis, satsat på standardiserade vårdförlopp för olika cancerdiagnoser, säger Wikström.
I Gotlands län, till exempel, får 93 av patienterna en planerad operation inom 90 dagar. I Örebro län är motsvarande andel bara 52 procent.
Förbättringspotential
Strokevården är ett annat område där de regionala skillnaderna är stora. Både vad gäller dödlighet, tid till propplösande behandling och i vilken utsträckning sjukhusen testar sväljförmågan efter en akut stroke.
Ett annat mått är hur många landsting som lever upp till rekommendationen att den som drabbats av stroke ska få komma direkt till en så kallad stroke-enhet. Här sticker Örebro ut med klart sämst resultat av alla landsting. Där får endast 38 procent av kvinnorna och 41 procent av männen som drabbats av stroke sådan vård, att jämföra med 91 procent för båda könen i Gävleborg.
– Vid stroke är det väldigt viktigt att få vård med rätt kompetens. Här finns ett antal landsting som inte uppfyller de här kriterierna, säger Marianne Aggestam.
(TT)
