Den ovanliga sjukdomen papegojsjuka har upptäckts i Sverige. En 50- årig man från Karlskrona har avlidit sedan han förmodligen smittats när han tio dagar innan dödsfallet fällt träd med stora fågelbon.
Mannen sökte för en månad på sjukhuset, där läkarna konstaterade att han hade en kraftig lunginflammation och mycket stark antibiotikabehandling sattes omedelbart in, skriver Sydöstran.
Kanske kom han för sent, för behandlingen var förgäves; mannen avled efter bara ett halvt dygn på sjukhuset. Prover som tagits på mannen samt obduktionen bekräftar att han var smittad av den mycket ovanliga papegojsjukan. Sjukdomen drabbar oftast fåglar men kan överföras till människor.
Det är en anmälningspliktig sjukdom och ungefär tio fall per år rapporteras till Smittskyddsinstitutet, SMI. Endast en procent av dem som insjuknar avlider dock.
Rickard Eitrem, smittskyddsläkare, säger till Sydöstran:
– Jag har arbetat som smittskyddsläkare i 35 år och har aldrig stött på något dödsfall.
Mannen hade tio dagar innan han insjuknade, arbetat tillsammans med sin familj med att röja i en gammal trädgård. Man fällde då träd innehållande stora fågelbon och allt skräp slängdes till slut i en container.
– Han exponerades maximalt för smittan då den främst sprids när kraftigt damm uppstår. Och det var precis det som skedde när mannen stod och stampade i containern, berättar Rickard Eitrem.
Papegojsjukan smittas via luften. Avföring från smittade fåglar innehåller stora delar av smittämnet och det räcker med en liten dos av bakterien för att ge en infektion.
Enligt smittskyddsläkaren Eitrem bör man tänka sig för när man handskas med avföring från fåglar. Noggrann hygien är viktigt; man bör tvätta händerna noga efter att exempelvis ha rengjort fågelbordet hemma eller torkat av utemöblerna.
Richard Eitrem tycker inte att Blekingeborna ska känna någon större oro.
– Att någon dör av det här är mycket ovanligt. Jag är övertygad om att det kommer dröja över tio år innan något liknande händer, säger Rickard Eitrem.
Fakta om papegojsjuka
Fåglar utgör den främsta reservoaren för smittämnet. Till en början iakttogs sjukdomsfall hos människa efter kontakt med smittämnet via papegojfåglar, så kallade psittacina fåglar, därav namnet psittacos. Senare visade det sig att smittämnet är allmänt förekommande bland vilda fåglar. Även andra djur kan smittas.
Sjukdomen som orsakas av bakterien Chlamydophila psittaci är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Upptäckta fall ska anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet.
Närbesläktade organismer förorsakar hos människan ögonsjukdomen trachom samt klamydiainfektioner i könsorganen. En närbesläktad bakterie är också den på senare år omtalade ”TWAR-bakterien”.
Källa: Smittskyddsinstitutet
