Trots larm om hög antibiotikaanvändning och dålig djurhållning ökar importen av kyckling. Det mesta hamnar på restauranger, i färdigmat och i skolkök där ursprung inte behöver märkas ut.
Infektionsläkare Björn Olsen är kritisk.
– Jag tycker att det är fel. Det gör det väldigt svårt för konsumenten att göra ett medvetet val, säger Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.
Frågor och svar om antibiotikaresistens
Importen av utländsk kyckling och annan matfågel har ökat med 70 procent sedan 2006, enligt siffror från Jordbruksverket. I dag står importerad matfågel för en tredjedel av den svenska totalkonsumtionen.
– Importerad matfågel konsumeras mestadels på restaurang. Snabbmatsrestauranger kan importera bearbetat billigt kycklingkött från Thailand till exempel. En hel del import går även till offentlig upphandling, det vill säga kök som levererar till exempelvis skolor och äldreboenden, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.
Större smittorisk
Exakt vilket land den importerade kycklingen kommer ifrån är ofta oklart. Handelsstatistiken visar bara det senaste landet i kedjan, ursprunget kan vara ett helt annat.
– Det kan se ut som en tysk import fast den egentligen kommer från Thailand, säger Åsa Lannhard Öberg.
Den som hanterar och äter importerad kyckling löper högre risk att smittas av både salmonella och campylobacter.
Men att svensk kyckling – utan att konsumenterna egentligen får en chans att välja – trängs ut av lågpriskyckling som inte uppfyller samma krav på smittskydd är olyckligt framför allt av andra skäl, enligt Björn Olsen.
– Problemet är att det gynnar en produktion som sakta men säkert urholkar antibiotikans effekter. Det sprider ringar på vattnet, med en resistens som breder ut sig över världen, säger han.
I dag är det bara obligatoriskt för tillverkarna att märka hela köttbitar med ursprung. För färdigmat finns inga sådana regler. (Foto: Henrik Montgomery /TT)
Obotliga infektioner
Frågor och svar om antibiotikaresistens
Konsekvensen av det kan på sikt bli att den sjukvård vi tar för given slås ut – något forskare och experter världen över varnar för.
– Infektioner som en antibiotikakur botar i dag kan bli en dödsdom om 10-20 år, säger Björn Olsen.
Enligt Jordbruksverket tycks många kommuner i dag ställa hårdare krav kopplade till exempelvis djurvälfärd vid inköp av kött än längre tillbaka i tiden. Såväl restauranger som de offentliga köken borde inse att det kan vara en fördel att skylta med att kycklingen som serveras är svensk, anser Björn Olsen.
– Om vi tycker att antibiotikaresistensen är ett väsentligt problem borde vi inte bara gå på priset. Svensk kyckling kanske kostar någon spänn mer, men är ju oerhört mycket bättre i det avseendet, säger han.
(TT)
| Kycklingkonsumtion |
| En betydande andel av den svenska förbrukningen av kyckling kommer från import. 2006 importerade vi 54 000 ton kyckling och annan matfågel, i fjol var siffran 91 000 ton. Importerad matfågel utgör därmed en tredjedel av den svenska totalkonsumtionen. Det mesta går till restauranger, färdigmat eller handlas upp av kommuner och landsting. För restauranger finns inga krav på att ange ursprung för någon mat, inte heller för färdigmat. Källa: Jordbruksverket, Svensk fågel, Livsmedelsverket |
