Stress är inget att leka med

Vi lever i en tillvaro där vi formligen överöses med information, stimulans och en uppsjö av valmöjligheter. Våra förfäder skulle säkert häpnas över vår ständigt uppkopplade tillvaro.

Men har vår kropp och själ vant sig vid vår hektiska livsstil? Jag tror inte det.

Dagens livsstil fordrar en flexibilitet och förmåga att tänja på ens gränser för vad man psykiskt klarar av.

Visserligen har människan i alla tider utsatts för prövningar av allehanda slag men idag utsätts människan för en utmaning som kanske aldrig tidigare skådats.

Vi förväntas vara ständigt tillgängliga och uppkopplade. Vi har tillgång till ett informationsflöde dygnet runt och vår sömnkultur har genomgått en total förändring. Sömnproblem har blivit ett folkhälsoproblem.

En stor del av befolkningen arbetar alldeles för mycket, vilket är stressande, samtidigt som många lever i arbetslöshet, vilket också innebär stress och oro.

Reklammakarna utövar en stark påverkan på våra liv och det gäller att inte gå på myten om att livets mening är att leva en energislukande och penningkrävande livsstil där utseendet, heminredning, karriären, konsumtion och resor är det viktigaste av allt.

Vi ska vara engagerade och bra föräldrar. Vi förväntas vara vältränade, snygga och fräscha upp i hög ålder.

Det behövs inte allt för mycket fantasi för att förstå att ekvationen inte går ihop.

Om man dessutom lägger till det faktum att vi ständigt utsätts för elektromagnetisk strålning så kan man fråga sig om det inte kommer att få konsekvenser för hälsan förr eller senare.

Begreppet stress är slitet och lite missförstått. Det talas om positiv stress som får oss att ta tag i saker och få något gjort. Det låter som om stress skulle vara stimulerande och nästan inspirerande.

Man talar även om stress som en medfödd instinkt hos människan och den får oss att mobilisera krafter i hotande situationer. Om stress inte fanns så skulle vi inte kunna försvara oss eller ta till benen när vi måste fly från något.

Faktum är att stress utlöser en rad fysiologiska reaktioner hos människan som kan få ohälsosamma effekter om man utsätts för det ofta och under en längre tid.

Pulsen ökar, blodtrycket stiger och vi andas häftigare. Musklerna blir spända och stresshormoner pumpas ut i blodet. Med andra ord är vi redo för aktion.

Vi vet att vi är individer som upplever situationer olika. Även mellan män och kvinnor finns stora skillnader.

Det finns forskning som visat på att kvinnor är mer känsliga för stress i hemmet och av att leva i en dålig relation. Kvinnor som upplever stress både på jobbet och hemma löper tre gånger så hög risk att drabbas av hjärtsjukdom, skriver Hjärt-Lungfonden på sin informationssida.

Enligt företagshälsan Previa så levererar de fem gånger mer stresshanteringstjänster till kvinnor än män. Kvinnorna söker mer läkarvård och äter mer mediciner än männen och stress anses vara en av orsakerna.

Stress är verkligen farligt för både kropp och själ. Det bekräftar även en studie av Lena Johansson, legitimerad sjuksköterska och doktorand i neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hon har undersökt hur psykologisk stress påverkar kvinnors risk att drabbas av demens. Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Brain 2010.

Resultatet visade att risken för att utveckla demens var ungefär 65 procent högre hos de kvinnor som rapporterat upprepade perioder av stress i medelåldern i jämförelse med dem som inte rapporterat stress.

Stress frestar på kroppen. Om man inte har möjlighet att återhämta sig kan man drabbas av en rad hälsoproblem som högt blodtryck, allergi, eksem, magkatarr och värk i axlar och nacke.

Ett forskarlag vid Carnegie Mellon University i USA har visat att psykologisk stress kan påverka kroppens immunförsvar negativt. I en studie utsattes 276 testpersoner för förkylningsvirus och hölls sedan isolerade i fem dagar. Det visade sig att de personer som hade upplevt långvarig stress innan testet var mer benägna att bli förkylda än de som inte varit stressade.

Leg Psykolog och fil.dr. Agneta Sandström vid Umeå universitet har i sitt forskningsarbete sett mätbara förändringar i hjärnan hos personer som lider av utbrändhet. Bland annat ses nedsatt aktivitet i pannloberna och förändrad reglering av stresshormonet kortisol.

När blir då stress för mycket? Självklart är vi olika, men enligt Agneta Sundström finns det personer som är mer sårbara än andra för utmattning.

Gemensamt för dem är en ängslighet, rigiditet, och låg självkänsla som driver dem att vara duktiga. Med tiden kan höga krav på sig själv att vara ambitiös, perfekt och överpresterande, leda till utbrändhet.

Det går att återhämta sig efter en utmattningsdepression men det tar tid och kanske får man för alltid leva med en extra sårbarhet för stress.

Det går även att lära sig hantera stress och att reducera stressen i sitt liv.

Många människor har upplevt stora förbättringar i sin hälsa genom avslappningsövningar, meditation, yoga och qigong.

Det är också tänkvärt att forskningsstudier visat att det finns en tydlig koppling mellan stress, sömnproblem, psykisk ohälsa och ett intensivt användande av mobiltelefoner och datorer. Så låt sovrummet vara en frizon från elektroniska prylar.

Farlig stress kan bygga upp sig långsamt och en dag märker vi att vi inte längre mäktar med tillvaron. Men stress kan även vara lömskt. Det gäller att vara uppmärksam. Vi kanske inte ens märker när vi snart inte längre mäktar med och då kan det kanske vara för sent.