Svensk livsmedelsproduktion ska öka. Det anser regeringen, Vänsterpartiet och Alliansen. Nu presenterar regeringen en strategi för hur det ska gå till, men med få åtgärder.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) talar om en ”historisk dag” i och med om det finns en så bred politisk samsyn om att svensk matproduktion ska öka fram till 2030. Det kommer att gälla oavsett vilken regering som styr framöver.

– Livsmedelsstrategin ska leda till jobb i hela vårt land, säger Sven-Erik Bucht på en pressträff.

– Det yttersta målet för livsmedelsproduktionen i vårt land är att den måste öka.

Motsatt utveckling

Under de senaste 20 åren har utvecklingen dock varit den motsatta, i dag finns ett stort handelsunderskott inom sektorn på 50 miljarder kronor.

För en dryg vecka sedan enades regeringen, Vänsterpartiet och de fyra allianspartierna om målen för svensk livsmedelsproduktion fram till 2030. Det övergripande målet är att produktionen ska öka, på ett hållbart vis.

Däremot kunde partierna inte komma överens om hur målen konkret ska uppnås. Därför presenterar regeringen nu ett eget förslag till livsmedelsstrategi, som överlämnas till riksdagen för fortsatt behandling.

Men inte heller den innehåller så mycket konkreta åtgärder. ”Verkstaden” kommer mycket snart i en handlingsplan, lovar Bucht.

Nöjd LRF-bas

Regeringens vision är att Sverige år 2030 ska ha en globalt konkurrenskraftig, innovativ, hållbar och attraktiv livsmedelskedja. Ökad livsmedelsproduktion ska ge tillväxt, sysselsättning och en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel, men samtidigt ska produktionen vara hållbar så att nationella miljömål kan nås.

Lantbrukarnas Riksförbund välkomnar strategin, men uppmanar regeringen samtidigt att ta itu med regler och annat som försvårar och hindrar produktionen.

– Men vi tycker att det är bra att strategin är så inriktad på tillväxt, säger LRF:s ordförande Helena Jonsson.

(TT)