Sociala entreprenörer vill göra något för andra och bidra till ett bättre samhälle. De utmärker sig genom att ha en stark inre drivkraft, vill ha förändring, är otåliga, idealistiska, envisa och ihärdiga. De är öppna och informella med en tro på sig själva och att det omöjliga är möjligt. Och möjligt har det varit många gånger.
Ett exempel: en invandrarkvinna gick på kurs och lånade 2 000 till en symaskin. Idag är hon en av tre som har en syateljé tillsammans. En bra investering för kvinnan; hon kom ur socialtbidragsystemet och återfick sin värdighet. Finansiellt positivt även för samhället med en avkastning som ekonomiskt sett ger tillbaks över fem gånger av vad man investerat på kurs och symaskin. I den ena vågskålen ligger kostnader för investeringar och upplärning, i den andra att folk får en egen inkomst och att samhället sparar socialbidrag.
Listen
Read phonetically
Dictionary
Bakom framgångarna ligger hårt arbete, ofta också starthjälp från andra sociala entreprenörer vilkas företagsidé just är att hjälpa andra igång. Helt nödvändigt för de flesta; de har bra idéer, men saknar kompetens för ekonomisk verksamhet – när de startar. De lär sig snabbt att använda metoder från näringslivet.
Listen
Read phonetically
Dictionary
En av de goda hjälparna är Unni Beate Sekkesæter. Hon fick sin vision i Indien på en jorden-runt-resa under studieåren, då hon där mötte en kvinna i YMCA:s mikrofinansieringsprogram. Kvinnan var kastlös och hade varit gatsopare, men hade med besparingar och lån kunnat bygga upp en liten butik, och lyckats med att finansiera sin sons medicinska studier. Hennes son var nu färdigutbildad läkare.
Listen
Read phonetically
Dictionary
Translate over 50 languages
– Jag bestämde mig där och då för att det här vill jag arbeta med, ändrade yrkesinriktning, tog en magisterexamen i utvecklings- och fredsstudier och har arbetat med det här sedan 1996 då jag startade ett projekt som var föregångaren till Mikrofinans Norge (MFN), säger Sekkesæter till Epoch Times.
– Det är låg lön, men det är det värt. Belöningen ligger i den förändring som händer med dem jag jobbat med; värden långt utöver bara pengar.
MFN ger lån endast till dem som inte får lån på annat håll. Beloppen varierar från 2 till 200 tusen. Många människor tar flera lån, betalar tillbaka och kommer vidare.
Ett mikrolån är nödvändigt för att starta, men långt ifrån tillräckligt. Minst lika viktigt är kompetens, utbildning och medvetandegörande. Därför omfattande utbildning innan lån ges.
– Allt annat skulle vara oansvarigt, säger Sekkesæter.
Listen
Read phonetically
Dictionary
Hon har mycket att glädja sig över: En gick på kurs, startade och hade elva anställda bara några få månader senare. En före detta fånge hade snart fler anställda; de har nu en omsättning på 150 000 per månad. Det finns många, många fler som de här; de är alla drivkrafter för Sekkesæter.
– De får nu använda sina resurser, är till nytta för andra, återfår sin värdighet och får uppskattning för den de är.
Ett av de största norska företagen, Ferd AS, har ett eget affärsområde Ferd Sociala Entreprenörer vars uppdrag är ”att identifiera och genomföra investeringar i företag som har potential att skapa betydande sociala förändringar.”
Ferd vill i all verksamhet ”skapa bestående värden och lämna tydliga fotavtryck.” Affärsområdet är förankrat i företagsledningen och frontas delvis av ägaren, Johan H Andresen, personligen. Andresen bjöd in till gratis deltagande och var nyligen värd för en VälFerdskonferens. Många andra bidrar också, och flera ledare och medarbetare i koncernen är styrelseledamöter för sociala företag med stöd från Ferd.
Andresen hade själv en upplevelse som väckte hans engagemang för socialt entreprenörskap. I Davos träffade han en skotte som ville arrangera VM i fotboll för hemlösa. Omöjligt, tänkte han, men han hade fel. Det är nu ett årligt evenemang.
Ferd stödjer ett antal verksamheter som skapar sociala förändringar. Ett är Trivselprogrammet som har utarbetat ett förslag till ökad aktivitet på skolgården. Programmet verkar inkluderande och ger goda vanor i förhållande till rörlighet. En mycket viktig effekt är att mobbning i skolorna minskar avsevärt. Med finansiering från Ferd uppnås en mycket snabbare utveckling.
En annan är Forskerfabrikken som erbjuder fritidskurser om forskning till barn och ungdomar. Andresen är särskilt inspirerad av den 14-åriga flicka som ville bli modell. Efter en kurs på fabrikken ändrade hon sig, och vill nu bli biokemist.
Chefen för Forskerfabrikken, Hanne S Finstad, är den första från Norge som blev invald i Ashoka, ett världsomspännande nätverk av sociala entreprenörer, en sorts Rolls Royce i branschen.
Konungens förtjänstmedalj delades på konferensen ut till den sociala entreprenören, tidigare skridskoåkaren och OS-esset, Johan Olav Koss. Han utsågs till riddare av Sankt Olavs orden för sitt bidrag till utsatta barn runt om i världen. Koss bildade organisationen Right to Play, som använder idrott och lek för att främja utveckling, hälsa, fred och förståelse. Metoden ger resultat, och Koss hoppas att samarbete och respekt i ung ålder kommer att få ännu större betydelse på lång sikt.
Socialt entreprenörskap växer snabbt i Norge. Sverige ligger enligt Sekkesæter något efter, men växer snabbt – med ekonomiskt stöd från EU (som Norge har begränsad tillgång till), moraliskt stöd från näringsminister Maud Olofsson och professionellt stöd från de norska deltagarna i ett nordiskt nätverk.
I Sverige ger Mikrofinansinistitutet lån upp till 250 tusen kronor och utbildning till dem som vill starta eget, men saknar nätverk, kredithistoria och erfarenhet.