Hjärnstorleken varierar mycket mellan olika djur. En vals hjärna väger 9 kg (med mer än 200 miljarder nervceller), en människas hjärna väger mellan 1,3 och 1,5 kg (med uppskattningsvis 85 miljarder nervceller), medan ett bis hjärna bara väger knappt en tusendels gram (med färre än en miljon nervceller).

Trots insekternas små hjärnor menar emellertid biologer att de kan vara lika intelligenta som mycket större djur.

– Vi vet att kroppsstorleken är det enskilt bästa sätter att bedöma ett djurs hjärnstorlek, säger Lars Chittka, professor på University of London, i en artikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

– Tvärtemot vad man vanligen ansett kan vi dock inte säga att hjärnstorleken förutsäger deras kapacitet för intelligent beteende. Djur med större hjärnor är inte nödvändigtvis mer intelligenta.

Forskning har visat att insekter kan uppvisa intelligent beteende som forskarna förut endast trodde förekom hos större djur. Till exempel kan bin räkna, kategorisera liknande föremål och skilja mellan former som är symmetriska och asymmetriska.

Resultat från datormodeller visar att medvetande kan genereras med bara mycket små nervbanor, som i teorin kan rymmas i en insekts hjärna. Ett djur kan räkna med endast några hundra nervceller och generera medvetande men bara några tusen nervceller, enligt Chittka.

Forskningen visar att större djur kan behöva större hjärnor bara för att hjärnan måste kontrollera mer. Till exempel behöver de större nerver för att röra större muskler. Ökningen i storlek gör det möjligt att fungera mer detaljerat, med större beslutsamhet, mer känslighet, eller större precision.

– I större hjärnor finner vi ofta inte mer komplexitet, bara en ändlös repetition av samma nervbanor om och om igen. Detta kan ge bättre detaljeringsgrad till ihågkomna bilder eller ljud, men inte öka graden av komplexitet. För att använda en datoranalogi skulle större hjärnor i många fall kunna innebära större hårddiskar, inte nödvändigtvis bättre processorer, säger Chittka.