Trots Kinas snabba ekonomiska tillväxt under senare år höjs de kinesiska arbetarnas löner långsamt och löneskillnaderna mellan anställda i olika positioner och avdelningar ökar samtidigt som arbetarnas rättigheter inte beskyddas. Enligt den statsstyrda nyhetsbyrån Xinhua kan skillnaden vara så stor som upp till hundra gånger inom vissa företag.
I en rapport från Xinhua den 17 december sade Zhao Shuzhen, personalchef på ett företag i Peking, att inkomstskillnaden mellan olika positioner och avdelningar spänner mellan 10 och 100 gånger. Hon sade:
– De anställda som inte är nöjda med skillnaderna har inte någon möjlighet att förhandla med sina chefer och måste byta jobb.
Xiao Ying arbetar för ett utländskt företag i Peking och säger att den genomsnittlige arbetaren endast tjänar tre till fyra tusen yuan (ungefär samma summa i svenska kronor), medan en mellanchef varje månad tjänar mer än hundra tusen yuan, vilket är 25 gånger mer.
Skillnaden visas inte bara i lönerna utan även i fördelar såsom aktie-erbjudanen, betalda försäkringar och sociala aktiviteter. Den genomsnittlige arbetaren har endast sin lön vilken inte höjs ens under flera år.
En löneundersökning som gjorts av Kinas ministerium för arbete och social säkerhet visar att landets totala löneutbetalningar inte har ökat i förhållande till bruttonationalprodukten, utan under senare år istället minskat.
De ökade inkomstklyftorna har orsakat missnöje på flera håll bland vanliga arbetare. Samtidigt säger en del ekonomer att lönegapet inom företagen är rimlig. Enligt dem bör lönenivån bestämmas av kvaliteten på arbetet och förhållandet mellan tillgång och efterfrågan; arbetare med olika skickligheter genererar olika stora vinster, vilket direkt återspeglas i löneskillnaderna. De menar att Kinas nuvarande arbetsmarknad är fullt tillgodosedd och att många inflyttade från landsbygden sänker den genomsnittliga inkomstnivån inom lågavlönat arbete.
Andra ekonomer tror emellertid att om gapet blir för stort kan det ha en avsevärd negativ inverkan på företagande och på samhället. Professor Hu Xingdou från ekonomiavdelningen vid Pekings teknologiska institut säger att de stora löneskillnaderna visar att sårbara gruppers intressen och rättigheter inte skyddas. Han säger:
– Sedan Kinas ekonomiska reform tog fart i slutet av 70-talet har ekonomin vuxit snabbt… Eftersom regeringen inte har brytt sig om att skydda arbetarnas rättigheter och intressen har arbetare och bönder nästan inga rättigheter alls, vilket skapat ett snabbt växande gap mellan fattiga rika och i Kina. Arbetare har ingen rätt att tala eller höras, eller att förhandla, och därför är de i ett passivt tillstånd och behandlas dåligt.