Ett antal fiskebåtar med besättning har gripits av rysk gränspolis i år, men Peking har varit påfallande tyst.
Den ryska gränspolisen mot Fjärran östern har konfiskerat 17 kinesiska båtar och gripit 53 fiskare som inkräktat på ryskt territorium på floderna Amur och Ussuri i år. Dessutom har 760 kinesiska båtar tvingats bort från ryskt vatten och sammanlagt 20 båtar inspekterats. Den kinesiska centralregeringen har varit tyst i frågan.
Den här sortens gripanden runt gränserna sker nästan varje dag. Kinesiska fiskare försöker ofta fiska på det ryska territoriet på floderna Amur och Ussuri och svarar ofta med motstånd och fientlighet när den ryska gränspolisen konfronterar dem, sade en talesman för Khabarovsks gränsbevakning till Russian News Network den 16 november.
Samma dag rapporterade den ryske premiärministern Putins nyhetstjänst att den kinesiske premiärministern Wen Jiabao skulle besöka Ryssland mellan den 22 och 24 november, officiellt inbjudna av Putin själv. En serie avtal mellan regeringarna och olika departement förväntas skrivas under.
Den kinesiska regimens tystnad gällande de gripna fiskarna står i skarp kontrast till den kraftiga kritik man riktade mot Japan förra månaden för att de grep en kinesisk fiskebåtskapten efter en kollision den 7 oktober. Detta skedde i omstridda vatten utanför Diaoyu-öarna i Östkinesiska havet. En video visar hur den kinesiska båten avsiktligt rammar det japanska kustbevakningsfartyget. Japanska myndigheter släppte den kinesiske kaptenen efter att ha pressats i flera dagar av den kinesiska regimen. Trots detta fortsatte storskaliga antijapanska demonstrationer hållas av kinesiska studenter över hela landet. Flera analytiker menar att dessa organiserades av universiteten på order av den kinesiska regimen.
Ryssland har emellertid kunnat hantera kinesiska gräns- och handelskränkningar på ett bestämt och strängt vis under de senaste två åren utan att dra på sig något stark kritik från det kinesiska kommunistpartiet.
I juni 2009 stängdes plötsligt en kinesisk handelsmarknad i Moskva, något som ledde till att över 30 000 kinesiska affärsmän gjorde förluster på flera miljarder dollar. Detta skedde precis efter det att Kinas president Hu Jintao besökt Moskva för ett möte med Putin och president Medvedev den 17 juni.
Den 13 februari rapporterade kinesisk media att ett ryskt stridsfartyg attackerat och sänkt det kinesiska fraktskeppet Nova Road, vilket ledde till att två sjömän dog och sju försvann. Det kinesiska utrikesministeriet väntade till den 19 februari innan man uttryckte oro och missnöje över situationen till den ryske ambassadören.
Li Tianxiao, kommentator på New Tang Dynasty Television sade i en intervju med Epoch Times att den kinesiska kommunistregimen konstant intagit en undergiven attityd gentemot Ryssland och agerat proryskt. Förre regimledaren Jiang Zemin skrev till och med under ett avtal med dåvarande ryske presidenten Boris Jeltsin där mer än en miljon kvadratkilometer av Kinas norra territorium gavs bort till Ryssland. Hu Jintao bekräftade senare att så skett.
Enligt Li försökte Peking till och med dölja fakta om attacken mot den kinesiska fraktbåten och rentvå den ryska patrullen genom att beskriva det hela som en ”farlig incident”. Anledningen att tona ner det var ett oljeavtal med Ryssland som var under utarbetning den 17 februari, sade Li.
Den 31 oktober rapporterade Voice of America att Kina fortfarande är den största köparen av ryska vapen. Dessutom är landet intresserad av att samarbeta med ryssland kring vapenutveckling.
