loadingSäkerhetsvakter försöker kontrollera en framvällande folkhop på en matcentral den 16 augusti i Mogadishu, Somalia. Centralen serverar lagade mål som tillhandahållits av FN:s Livsmedelsprogram (World Food Program). Foto: John Moore/Getty Images)
Säkerhetsvakter försöker kontrollera en framvällande folkhop på en matcentral den 16 augusti i Mogadishu, Somalia. Centralen serverar lagade mål som tillhandahållits av FN:s Livsmedelsprogram (World Food Program). Foto: John Moore/Getty Images)
Utrikes

Stöld från hjälpsändningar ständigt problem i Somalia

Shannon Liao, Epoch Times

När USA:s ambassadör till FAO (United Nations Food and Agriculture Agencies), Ertharin Cousin, anlände till Somalias flyktingmottagning i Dadaab, Kenya, ombads hon vara med på ett foto där man skulle visa hur livsmedel nådde de hungrande.

Fotot var inte menat som souvenir, utan som bildbevis till givarna att hjälp levereras till de behövande, och inte stjäls av gäng, såsom det funnits rapporter om. Cousin, skrev i sin blogg på utrikesdepartementets webbsida att hon tackade nej till erbjudandet.

FN:s Livsmedelsprogram (WFP) granskas noga efter att nyhetsbyrån AP publicerade en undersökning tidigare i veckan om vart hjälpen tar vägen efter att den landats i Somalia. Familjer sade till AP att även om de få ta emot hjälp så tvingas de ofta lämna tillbaka den efter ett improviserat foto tillsammans med journalister.

Tusentals säckar med WFP-livsmedel har lokaliserats på marknaden, enligt AP såväl som äldre rapporter.

En anonym tjänsteman i Mogadishu, Somalia, sade till AP att han uppskattade att så mycket som 50 procent av nyanlända hjälpsändningar har stulits.

I ett publicerat uttalande från WFP som bemöter AP:s story säger organisationen att det är mer troligt att siffran är 1 procent, och påpekar att stöld av 50 procent skulle kräva en ”väldig logistisk organisation”, jämförbar med WFP självt. Varje månad levererar WFP runt 5 000 ton livsmedel.

WFP säger att man har sträng kontroll på plats, med tanke på de svårigheter det innebär att operera i Somalia, bland annat ”tredje partmonitorer”, och att man har undersökt eventuell stöld under de två senaste månaderna.

Eftersom hjälpsändningar i tider med krig, vacklande regeringar och humanitära kriser, blir särskilt lockande för människor, kommer stöld som på beställning. Grupper som kämpar om makten vill inte att hjälpen ska nå fienden och hjälpen representerar makt och välstånd, enligt en rapport i ämnet utgiven av World Hunger.

”Det kan vara improduktivt och naivt av de hjälpande att förvänta sig att krigsherrar helt ska acceptera den humanitära principen att offer på alla sidor av en konflikt har lika stor rätt till hjälp”, säger rapporten.

Humanitära organisationer kan förstöra det för tjuvar, säger rapporten, genom att omintetgöra tjuvarnas ”information, tillfälle, incitament och strafffrihet”. Till exempel distribuerade en WFP-anställd utsäde i Afghanistan. Under det första året kontrollerade en grupp utsädet. Men under det andra året hade lantbrukare odlat och skördat sitt eget utsäde och sålde det så att priset på utsäde sjönk till en nivå där tjuvar inte längre kunde göra sig någon vinst.

Ett annat råd som rapporten ger är att distribuera hjälpen omedelbart när den anländer, eftersom de flesta stölderna sker på natten.

Stöld är inget nytt i Somalia. År 2009 rapporterade British Channel Four News att majs, matolja och vete såldes illegalt på den största marknadsplatsen i Mogadishu.

I mars 2010 upptäckte FN:s Övervakningsgrupp för Somalia att tre Somaliska entreprenörer som WFP litade på som hjälpdistributörer var korrupta.

Enligt rapporten från 2010 hade de tre skaffat sig 80 procent av WFP:s leveranskontrakt, som del av programmets transportbudget på 200 miljoner dollar.

Innehavare av WFP-kontrakt underhåller en av de största privata milisstyrkorna i södra Somalia, under förutsättning att de distribuerar hjälpen på ett säkert sätt, enligt rapporten.

I de här fallen har hjälpen börjat legitimera Somaliakriget, eftersom den har skapat uppfattningen att så länge det är krig kommer det hjälp, enligt rapporten från World Hunger.

”Enow” används fortfarande som WFP-kontraktör, enligt AP. Detta sker till trots för WFP:s påstående år 2010 att de inte skulle inlåta sig i något nytt arbete med [de tre] som omnämndes i rapporten.

Övervakningsgruppens rapport namngav Abdulqadir Mohamed Nur, med smeknamnet “Enow”, som en av de tre.

Fem regioner i södra Somalia har förklarats vara svältdrabbade. Uppskattningsvis 3,2 miljoner människor svälter i vad som kan vara den värsta torkan på Afrikas horn på 60 år. FN har bett om hundratals miljoner dollar i hjälp.

Situationen kompliceras av terrorgruppen al-Shabab som till stor del har begränsat tillträdet för humanitär hjälp till Somalia alltsedan 2010. För två veckor sedan rapporteras att gruppen har lämnat Mogadishu, ett välkänt terroristfäste.

Trots anklagelserna kommer WFP att fortsätta skicka hjälpsändningar till Somalia, enligt deras webbsida.

Översatt från engelska

Mest lästa

Rekommenderat

loadingSäkerhetsvakter försöker kontrollera en framvällande folkhop på en matcentral den 16 augusti i Mogadishu, Somalia. Centralen serverar lagade mål som tillhandahållits av FN:s Livsmedelsprogram (World Food Program). Foto: John Moore/Getty Images)
Säkerhetsvakter försöker kontrollera en framvällande folkhop på en matcentral den 16 augusti i Mogadishu, Somalia. Centralen serverar lagade mål som tillhandahållits av FN:s Livsmedelsprogram (World Food Program). Foto: John Moore/Getty Images)
Utrikes

Stöld från hjälpsändningar ständigt problem i Somalia

Shannon Liao, Epoch Times

När USA:s ambassadör till FAO (United Nations Food and Agriculture Agencies), Ertharin Cousin, anlände till Somalias flyktingmottagning i Dadaab, Kenya, ombads hon vara med på ett foto där man skulle visa hur livsmedel nådde de hungrande.

Fotot var inte menat som souvenir, utan som bildbevis till givarna att hjälp levereras till de behövande, och inte stjäls av gäng, såsom det funnits rapporter om. Cousin, skrev i sin blogg på utrikesdepartementets webbsida att hon tackade nej till erbjudandet.

FN:s Livsmedelsprogram (WFP) granskas noga efter att nyhetsbyrån AP publicerade en undersökning tidigare i veckan om vart hjälpen tar vägen efter att den landats i Somalia. Familjer sade till AP att även om de få ta emot hjälp så tvingas de ofta lämna tillbaka den efter ett improviserat foto tillsammans med journalister.

Tusentals säckar med WFP-livsmedel har lokaliserats på marknaden, enligt AP såväl som äldre rapporter.

En anonym tjänsteman i Mogadishu, Somalia, sade till AP att han uppskattade att så mycket som 50 procent av nyanlända hjälpsändningar har stulits.

I ett publicerat uttalande från WFP som bemöter AP:s story säger organisationen att det är mer troligt att siffran är 1 procent, och påpekar att stöld av 50 procent skulle kräva en ”väldig logistisk organisation”, jämförbar med WFP självt. Varje månad levererar WFP runt 5 000 ton livsmedel.

WFP säger att man har sträng kontroll på plats, med tanke på de svårigheter det innebär att operera i Somalia, bland annat ”tredje partmonitorer”, och att man har undersökt eventuell stöld under de två senaste månaderna.

Eftersom hjälpsändningar i tider med krig, vacklande regeringar och humanitära kriser, blir särskilt lockande för människor, kommer stöld som på beställning. Grupper som kämpar om makten vill inte att hjälpen ska nå fienden och hjälpen representerar makt och välstånd, enligt en rapport i ämnet utgiven av World Hunger.

”Det kan vara improduktivt och naivt av de hjälpande att förvänta sig att krigsherrar helt ska acceptera den humanitära principen att offer på alla sidor av en konflikt har lika stor rätt till hjälp”, säger rapporten.

Humanitära organisationer kan förstöra det för tjuvar, säger rapporten, genom att omintetgöra tjuvarnas ”information, tillfälle, incitament och strafffrihet”. Till exempel distribuerade en WFP-anställd utsäde i Afghanistan. Under det första året kontrollerade en grupp utsädet. Men under det andra året hade lantbrukare odlat och skördat sitt eget utsäde och sålde det så att priset på utsäde sjönk till en nivå där tjuvar inte längre kunde göra sig någon vinst.

Ett annat råd som rapporten ger är att distribuera hjälpen omedelbart när den anländer, eftersom de flesta stölderna sker på natten.

Stöld är inget nytt i Somalia. År 2009 rapporterade British Channel Four News att majs, matolja och vete såldes illegalt på den största marknadsplatsen i Mogadishu.

I mars 2010 upptäckte FN:s Övervakningsgrupp för Somalia att tre Somaliska entreprenörer som WFP litade på som hjälpdistributörer var korrupta.

Enligt rapporten från 2010 hade de tre skaffat sig 80 procent av WFP:s leveranskontrakt, som del av programmets transportbudget på 200 miljoner dollar.

Innehavare av WFP-kontrakt underhåller en av de största privata milisstyrkorna i södra Somalia, under förutsättning att de distribuerar hjälpen på ett säkert sätt, enligt rapporten.

I de här fallen har hjälpen börjat legitimera Somaliakriget, eftersom den har skapat uppfattningen att så länge det är krig kommer det hjälp, enligt rapporten från World Hunger.

”Enow” används fortfarande som WFP-kontraktör, enligt AP. Detta sker till trots för WFP:s påstående år 2010 att de inte skulle inlåta sig i något nytt arbete med [de tre] som omnämndes i rapporten.

Övervakningsgruppens rapport namngav Abdulqadir Mohamed Nur, med smeknamnet “Enow”, som en av de tre.

Fem regioner i södra Somalia har förklarats vara svältdrabbade. Uppskattningsvis 3,2 miljoner människor svälter i vad som kan vara den värsta torkan på Afrikas horn på 60 år. FN har bett om hundratals miljoner dollar i hjälp.

Situationen kompliceras av terrorgruppen al-Shabab som till stor del har begränsat tillträdet för humanitär hjälp till Somalia alltsedan 2010. För två veckor sedan rapporteras att gruppen har lämnat Mogadishu, ett välkänt terroristfäste.

Trots anklagelserna kommer WFP att fortsätta skicka hjälpsändningar till Somalia, enligt deras webbsida.

Översatt från engelska

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024