loading
Tysklands förbundskansler Angela Merkel och hennes regering räknar med att IMF till slut ansluter sig till det tredje stödprogrammet till Grekland.  Foto: Matthias Schrader AP/TT-arkivbild
Tysklands förbundskansler Angela Merkel och hennes regering räknar med att IMF till slut ansluter sig till det tredje stödprogrammet till Grekland.  Foto: Matthias Schrader AP/TT-arkivbild
Ekonomi & Näringsliv

Stödfond berömmer grekisk budget

Epoch Times

Grekland kommer inte att behöva så mycket nödlån som tidigare befarat då krislandets budget ser starkare ut än väntat. Det säger Klaus Regling, chef för euroländernas stödfond ESM.

När det tredje stödpaketet avslutas hösten 2018 kommer troligen betydligt mindre pengar att ha betalats ut än de 86 miljarder euro som utlovats inom ramen för stödprogrammet, förklarar Regling i en intervju med den tyska tidningen Bild.

Tonen har hårdnat

Uttalandet görs inför eurozonens finansministerträff i Bryssel för att bland annat ta ställning till om Greklands regering uppfyllt kraven på reformer och åtstramningar för att ytterligare nödlån ska kunna betalas ut.

Tonen har hårdnat mellan Greklands regering och landets långivare inför måndagens möte, med tydlig oenighet i allt från statsfinansiella mål och potentiella skuldnedskrivningar till krav på mer reformer och åtstramningar.

Bland annat har Tysklands regering krävt att Internationella valutafonden (IMF) ansluter sig till stödprogrammet för att man ska godkänna nya nödlån.

Skuldnedskrivningar

För att delta har dock IMF krävt skuldnedskrivningar som gör Greklands statsskuld på omkring 180 procent av BNP hållbar, något som Tysklands regering ställt sig avvisande till inför det tyska parlamentsvalet i höst.

– EU-rätten tillåter inte nationell skuldnedskrivning. Grekland måste bli mer konkurrenskraftigt. Det är det stödprogrammet syftar till, sade Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble i helgen.

Enligt obekräftade uppgifter i den tyska tidningen Der Spiegel planerar IMF att bidra med fem miljarder euro i nödlån i det tredje stödprogrammet. Tysklands förbundskansler Angela Merkel möter IMF-chefen Christine Lagarde på onsdag.

(TT-Reuters)

Stora betalningskrav i sommar
 Krislandet Grekland har behövt nödlån sedan 2010 för att inte tvingas ställa in betalningar. Under 2015 spårade det andra stödprogrammet ur och det tredje kom på plats först sedan det riktats hot mot Grekland om att landet kunde sparkas ut ur eurozonen.
Inom ramen för det tredje stödprogrammet har villkorade nödlån på 86 miljarder euro utlovats. Hittills har 31,7 miljarder euro betalats ut. Men det behövs mer för att landet ska klara av att hantera amorteringar och räntor på sammanlagt 7,5 miljarder euro i juli.
Greklands statskuld har sedan våren 2010 skenat iväg till nästan 350 miljarder euro, motsvarande cirka 180 procent av landets BNP. Övriga euroländer står för en majoritet av lånen, bland annat via stödfonder som EFSF och ESM, Andra stora långivare är IMF, ECB och grekiska banker.
Källor: BBC, Reuters

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Tysklands förbundskansler Angela Merkel och hennes regering räknar med att IMF till slut ansluter sig till det tredje stödprogrammet till Grekland.  Foto: Matthias Schrader AP/TT-arkivbild
Tysklands förbundskansler Angela Merkel och hennes regering räknar med att IMF till slut ansluter sig till det tredje stödprogrammet till Grekland.  Foto: Matthias Schrader AP/TT-arkivbild
Ekonomi & Näringsliv

Stödfond berömmer grekisk budget

Epoch Times

Grekland kommer inte att behöva så mycket nödlån som tidigare befarat då krislandets budget ser starkare ut än väntat. Det säger Klaus Regling, chef för euroländernas stödfond ESM.

När det tredje stödpaketet avslutas hösten 2018 kommer troligen betydligt mindre pengar att ha betalats ut än de 86 miljarder euro som utlovats inom ramen för stödprogrammet, förklarar Regling i en intervju med den tyska tidningen Bild.

Tonen har hårdnat

Uttalandet görs inför eurozonens finansministerträff i Bryssel för att bland annat ta ställning till om Greklands regering uppfyllt kraven på reformer och åtstramningar för att ytterligare nödlån ska kunna betalas ut.

Tonen har hårdnat mellan Greklands regering och landets långivare inför måndagens möte, med tydlig oenighet i allt från statsfinansiella mål och potentiella skuldnedskrivningar till krav på mer reformer och åtstramningar.

Bland annat har Tysklands regering krävt att Internationella valutafonden (IMF) ansluter sig till stödprogrammet för att man ska godkänna nya nödlån.

Skuldnedskrivningar

För att delta har dock IMF krävt skuldnedskrivningar som gör Greklands statsskuld på omkring 180 procent av BNP hållbar, något som Tysklands regering ställt sig avvisande till inför det tyska parlamentsvalet i höst.

– EU-rätten tillåter inte nationell skuldnedskrivning. Grekland måste bli mer konkurrenskraftigt. Det är det stödprogrammet syftar till, sade Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble i helgen.

Enligt obekräftade uppgifter i den tyska tidningen Der Spiegel planerar IMF att bidra med fem miljarder euro i nödlån i det tredje stödprogrammet. Tysklands förbundskansler Angela Merkel möter IMF-chefen Christine Lagarde på onsdag.

(TT-Reuters)

Stora betalningskrav i sommar
 Krislandet Grekland har behövt nödlån sedan 2010 för att inte tvingas ställa in betalningar. Under 2015 spårade det andra stödprogrammet ur och det tredje kom på plats först sedan det riktats hot mot Grekland om att landet kunde sparkas ut ur eurozonen.
Inom ramen för det tredje stödprogrammet har villkorade nödlån på 86 miljarder euro utlovats. Hittills har 31,7 miljarder euro betalats ut. Men det behövs mer för att landet ska klara av att hantera amorteringar och räntor på sammanlagt 7,5 miljarder euro i juli.
Greklands statskuld har sedan våren 2010 skenat iväg till nästan 350 miljarder euro, motsvarande cirka 180 procent av landets BNP. Övriga euroländer står för en majoritet av lånen, bland annat via stödfonder som EFSF och ESM, Andra stora långivare är IMF, ECB och grekiska banker.
Källor: BBC, Reuters

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024