Ett ultimat semmeltest arrangerades för första gången av Stockholms bagare och konditorer och Historiska museet. ”Stockholms bästa semla” skulle utses och tjugosex bidrag hade lämnats in för bedömning.
Under brödfestivalen på Historiska museet i helgen utsågs ”Stockholms bästa semla” av en professionell jury under lördagen. Juryn bestod av Josefine Baumann, årets konditor 2011, Elin Peters, matskribent på Dagens Nyheter, Åsa Swanberg, matförfattare och chefredaktör på tidningen Baka, Claes Christenson från Gateau och Semmelmannen som varje dag testar en av Stockholms semlor och bloggar om det.
För att få en så rättvis tävling som möjligt tog bara en enda person emot semlorna, som numrerades. Det var först vid prisutdelningen som det avslöjades vilka som hade bakat de vinnande bidragen.
Tjugosex semlor från stadens bagerier deltog i tävlingen och det var ingen lätt uppgift för juryn att enas om en vinnare. Alla semlor höll hög klass, men det var några som stack ut från mängden. Det viktigaste i bedömningen var helhetsintrycket, sedan bedömdes de olika delarna såsom grädde, bröd och mandelmassa.
Mycket folk hade samlats när ”Stockholms bästa semla” skulle koras och helgens konferencier Steffo Törnquist underhöll tills juryn något försenad dök upp.
Till slut stod det klart att Tössebageriet kammat hem vinsten. Motiveringen var att deras semla hade en bra balans, den var porös, hade smaker som harmoniserade och gav en totalupplevelse.
På andra plats kom Grillska Huset och tredjepriset delades mellan Wallins Bageri & Konditori och Vete-Katten.
Semlan kallas även fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller hetvägg då den serveras tillsammans med varm mjölk. Den åts förr traditionsenligt från fettisdagen och under hela fastan fram till påsk. Numera finns semlor att köpa direkt efter jul och försäljningen pågår fram till påsk.
Ordet semla var från början beteckningen på en ljus vetebulle utan fyllning. I Sverige består semlor vanligtvis av en söt vetebulle, oftast kryddad med kardemumma, med avskuret lock. Under det florsockerpudrade locket finns en fyllning med mandelmassa och vispad grädde.
I början åts semlan i en djup tallrik med varm mjölk, som ibland spetsats med en gnutta salt för att bryta sötman. Under andra halvan av 1900-talet började semlan emellertid serveras på konditorier, men åts då utan mjölk. Nu tas traditionen med att servera hetvägg upp på ett flertal kaféer och konditorier i de större städerna.
