”Tillsammans för Sverige” är i år Socialdemokraternas paroll för förstamajfirandet. En stillsam slogan som lika gärna kunde vara valspråk för en ny svensk regent.
Frågan är om den kommer att påverka trenden med allt kortare demonstrationståg
Paroller och förstamaj-märken har använts i demonstrationstågen ända sedan 1890-talet. När Socialdemokraterna inte suttit vid makten har det ofta handlat om krav på förändring och konflikter har använts för att mobilisera gräsrötterna.
I början av 1900-talet var parollerna avgjort mer revolutionära än idag: 1907 lånades den franska revolutionens stridrop ”Frihet, jämlikhet, broderskap” och året efter Marx/Engels stridsrop ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”.
Paroll och regeringsmakt
I år är parollen den lite nedtonade ”Tillsammans för Sverige”. Hur ligger det egentligen till med kopplingen mellan paroll och regeringsmakt?
– När vi har regeringsmakten så har vi möjlighet att utveckla samhället, är man i opposition ska man självklart vara opponerande. Men vi har faktiskt också underparoller och plakat som protesterar mot orättvisor oavsett om vi har regeringsmakten eller inte. Men jag tycker inte att devisen ”Tillsammans för Sverige” är så okontroversiell när klyftorna växer, säger Socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin som själv ska förstamajtala i Sundbyberg och Stockholm i år.
De senaste två decennierna har ett fåtal signalord återkommit i parollerna. ”Tillsammans” är ett, ”Alla” ett annat och ”Jobb” har varit det vanligaste. Några exempel: ”Alla behövs” (2001), ”Alla ska med” (2006), ”Tid tillsammans” (2003) och ”Jobben först” (2009).
Mer en känsla
TT: Hur mycket politik får man egentligen in på ett par-tre ord?
– Det handlar mer om en politisk känsla och inriktning än ett krav, säger Carin Jämtin.
Hur framgångrikt ett förstamajtåg är brukar bedömas efter antalet deltagare och med några undantag har uppslutningen till demonstrationerna i storstäderna minskat stadigt de senaste decennierna.
En vanlig förklaring är att många yngre inte känner sig hemma i traditionen och att de har andra vägar att uttrycka sina åsikter.
Vädret kan givetvis vara en faktor och nu för tiden är det lätt att ta del av efterföljande talen framför tv:n eller datorn. Den främsta förklaringen är dock att Socialdemokraterna tappat både medlemmar och väljarstöd.
Måste förnyas
Det har ofta sagts vänsterns förstamaj-tradition måste förnyas, men det har visat sig lättare sagt än gjort.
– På sikt måste vi hitta sätt att förnya formerna. De politiska partierna håller på att tappa banden till sina väljare. Människor är lika politiskt engagerade i dag som tidigare, men det engagemanget tar sig andra uttryck och det är andra plattformar som används. Det är partierna som sitter med bollen och de kan inte vänta på att medborgarna ändrar sig och kommer tillbaka till partierna, säger Ulf Bjereld, statsvetare och förbundsordförande i Socialdemokrater för tro och solidaritet.
– På många håll riskerar det att gå slentrian i förstamajfirandet och jag tror man måste knyta det till en aktuell händelse. Jag ska själv hålla tal i Svenljunga och där har arbetarekommunen gjort det till en manifestation för en utvisningshotad familj.
Fakta: Startade i USA |
Upprinnelsen till förstamajdemonstrationerna kommer från USA. Sammanstötningar i samband med en strejk i Chicago 1 maj 1886 ledde till att 7 arbetare dömdes till döden. Fyra avrättades och en begick självmord. I Paris 1889 bestämdes att 1 maj skulle bli en manifestationsdag över hela världen och vid de första demonstrationerna året efter var det gemensamma kravet åtta timmars arbetsdag. Förstamaj-märkena dök upp 1894. Det första föreställde frihetsgudinnan. Socialdemokraternas symbol, en röd ros, dök för första gången upp på förstamaj-märket 1911. 1939 blev 1 maj allmän helgdag och den första utan kyrklig anknytning. Enligt osäkra siffror genomfördes det största demonstrationståget 1940 då 150 000 människor samlades på Gärdet i Stockholm. Källa: Arbetarrörelsens arkiv |