Jag skrev tidigare om det konstgjorda sötningsmedlet aspartam med referens till min förkärlek för en diet rik på naturliga ingredienser och obearbetad mat. En sådan diet kan beskrivas på många sätt, såsom ”jägardiet” eller ”stenålders” kost. Hur än en sådan kost beskrivs, är målet detsamma. Att ge kroppen mat har sedan länge varit grundvillkoret för den mänskliga kosten. På det här sättet, åtminstone i teorin, ger vi kroppen den mat som vi ätit under människans utveckling och det är, därför, det bästa för kroppen.

Jag tycker att det finns ett överflöd av bevis som tyder på att om man vill optimera sin hälsa, ska man gå tillbaka till vår kosts startpunkt.

I den ifrågavarande studien testades 20 män och kvinnor mellan 20 och 40 år [1], vilken inverkan en ”stenålders” kost har på dem. Instruktioner som gavs till deltagarna i studien var som följer:

Mat som är tillåten i obegränsade mängder; all färsk och fryst frukt; bär och grönsaker med undantag av baljväxter, konserverade tomater utan konserveringsmedel med undantag av citronsyra; färsk eller fryst osaltad fisk och skaldjur; fryst osaltat magert kött och köttfärs; osaltade nötter dock inte jordnötter; färskpressad citron eller limejuice (som dressing); linfröolja eller rapsolja (som dressing); kaffe och te utan socker, honung, mjölk eller grädde; och alla saltfria kryddor.

Mat som är tillåten i begränsad kvantitet; torkad frukt (två dagar i veckan); saltade skaldjur (en måltid i veckan); potatis (två medelstora per dag); honung som används i marinader, en gång per vecka; rökt kött (som förrätt en gång per vecka); och mineralvatten endast när det inte finns kranvatten.

Förbjuden mat; all mjölk och mejeriprodukter; alla spannmålsprodukter (inklusive majs och ris); alla baljväxter (bönor, linser, jordnötter); processad mat (som korv, patéer); konserverad mat (undantag tomater – se ovan); alla slags sötsaker, glass, läsk, juice, sirap, likör, socker och salt.

Deltagarna instruerades att äta den här kosten i tre veckor. 14 av de 20 som frivilligt deltog i studien avslutade den.

Jämfört med vad de hade ätit tidigare, ledde stenålderskosten till en signifikant minskning av matintaget (i genomsnitt c:a 900 kalorier per dag). Fettkonsumtionen gick ned med 20 gram per dag, men mer notabelt är, tror jag, att kolhydratkonsumtionen minskade i genomsnitt med 177 gram per dag. (Det har tidigare visats sig att primitiva dieter tenderar till att ha färre kolhydrater än västerländsk kost [2]). Stenåldersdieten hade också ett högre innehåll av C-vitamin och innehöll mindre salt än basdieten.

Efter bara tre veckor fanns det en signifikant förändring. Mest noterbart var: en viktminskning i genomsnitt på 2,3 kg. En genomsnittlig minskning av midjemåttet på 1,5 cm. Blodtrycket minskade i genomsnitt 3 mm Hg. Ett enzym (plasminogen activator inhibitor-1) som förmodas reducera klumpbildningen i blodet minskade med 72 procent, (kan omsättas till en minskad risk för hjärtinfarkt och stroke).

Den här studien är något hämmad av att det inte fanns någon kontrollgrupp (en grupp mot vilka de som åt stenålderskosten kunde jämföras med) och en liten omfattning, endast 14personer. Emellertid är resultatet en spegling av det som jag finner i min mottagning.

När man övergår till en diet i primal riktning innebär det att man naturligt äter mindre mängder och att man relativt lätt kan minska i vikt. Min erfarenhet visar också att kostomläggningen ger ett snabbt resultat, vilket också den här studien visar.

En långsiktig studie på stenålderskosten skulle vara önskvärt. Men i frånvaron av den, är allt vi har att gå på vår egen erfarenhet. Återigen är mina erfarenheter positiva. Att äta den här kosten medför vanligtvis att man minskar i vikt utan att vara hungrig. Det är någonting som håller individen vid mod i det långa loppet och som också i längden ökar chanserna till ett bra resultat.

I allmänhet tycker jag att en återgång till näringsintaget som det var förr i tiden är vägen framåt för dem som vill vara friska och på samma gång ha en hälsosam vikt.

Referenser:

1. Österdahl M, et al. Effects of a short-term intervention with a paleolithic diet in healthy volunteers. European Journal of Clinical Nutrition 2008; 62:682–685 2. Cordain L, et al. Plant-animal subsistence ratios and macronutrient energy estimations in worldwide hunter-gatherer diets. American Journal of Clinical Nutrition 2000; 71(3): 682–92

Referenser:

1. Österdahl med flera. Effekten av en kortsiktig omläggning till en stenålderskost ur ett hälsoperspektiv. European Journal of Clinical Nutrition 2008; 62:682–685

2. Cordain L, et al. Växters–djurs försörjningsgrad och beräkning av energin i makronäringsämnen i existerande jägardieter.. American Journal of Clinical Nutrition 2000; 71(3): 682–92

John Briffa är en i London verksam läkare, författare och skribent inom området hälsa, med intresse för näringslära och naturmedicin. John Briffas hemsida.

Översatt från engelska