Ökade skatteinkomster förbättrar statens budgetsaldo och drar ned lånebehovet. Bakom utvecklingen ligger en fortsatt stark tillväxt, enligt Riksgälden.
För i år räknar Riksgälden med att överskottet i statsbudgeten blir 3 miljarder kronor, medan det nästa år beräknas bli ett underskott på 33 miljarder kronor.
Skatteinkomsterna för i år revideras upp med 29 miljarder kronor.
”Det förklaras i viss mån av ökade inkomster från löneskatter, löpande bolagsskatt och skatt på kapitalvinster från hushållen, men huvudsakligen av stora engångsinbetalningar av preliminär bolagsskatt”, skriver Riksgälden.
Enligt Riksgälden bedöms en del av inbetalningarna vara placeringar, motiverade av det nedtryckta ränteläget på sparkonton.
Utgifterna för migration revideras ned för både 2016 och 2017, men detta motverkas av ökade utgifter för bistånd.
Det stärkta saldot gör att upplåningen i valutaobligationer och statsskuldväxlar minskar, medan upplåningen i statsobligationer förblir oförändrad, enligt Riksgälden.
Riksgälden höjer samtidigt prognosen för svensk tillväxt till 3,3 procent i år och 2,5 procent 2017, vilket är 0,5 respektive 0,1 procentenheter högre än i senast föregående prognos.
Statsskulden väntas under året växa från 1 403 miljarder till 1 422 miljarder kronor och därefter fortsätta uppåt till 1 444 miljarder kronor vid utgången av 2017.
