Oron över antibiotikaresistens når nya höjder efter att en bakterie som den sista antibiotikagruppen inte biter på hittats hos personer i Sverige. För att stoppa utvecklingen måste frågan upp på en högre nivå, anser experter och politiker.

– Det jag tycker är uppenbart är att det inte är tydligt för världens ledande politiker att antibiotikaresistens måste betraktas som pandemier, det finns skäl att lyfta det till den nivån, säger Otto Cars, professor i infektionssjukdomar och grundare av React, ett internationellt nätverk mot antibiotikaresistens.

Det var förra i veckan som Folkhälsomyndigheten upptäckte tarmbakterien. Den hittades hos två personer som varit på resa i Asien, rapporterar Sveriges Radios Ekot.

Sprids lätt

Det speciella med bakterien, som upptäcktes i Kina i slutet av förra året, är att den innehåller en speciell gen som gör bakterien motståndskraftig mot den sista gruppen antibiotika samtidigt som den mycket lätt överförs från en bakterie till en annan och mellan olika bakteriearter. Sedan upptäckten har ett 20-tal länder rapporterat om fall.

– Det är ingen omedelbar risk eller fara för patienter eller människor i Sverige. Oron ligger i att den (aktuella genen) kombineras med andra bakterier så de blir totalresistenta, och att de sen sprids över världen, säger Thomas Åkerlund vid Folkhälsomyndigheten.

Att den här typen av bakterier dykt upp i Sverige är inte oväntat, eftersom spridningen av genen är större än man först trodde, säger Otto Cars.

– Det är oroande, för vi kan inte riktigt se hur fort det kommer att gå. Det är alldeles uppenbart att det är en generell trend att vi i vår normala bakterieflora byter ut normala bakterier mot mer multiresistenta.

Tuffare åtgärder

I Sverige har användningen av antibiotika minskat stadigt, men alla inblandade är överens om att det behövs globala insatser för att komma till rätta med problemet.

FAKTA: Resistent bakterie

Det var i slutet av förra året som forskare i Kina upptäckte en gen, mcr-1, som gör vanliga bakterier resistenta mot den sista gruppen antibiotika – polymyxin. Resistens mot exempelvis colistin, som ingår i polymyxin-gruppen, finns redan. Men då har den aktuella resistensgenen varit bunden till bakteriernas kromosomer, vilket innebär att resistensen endast förs vidare när bakteriecellen delar sig. Denna gen sitter istället på en plasmid, det vill säga en ringformad dna-molekyl som lätt överförs från en bakterie till en annan och mellan olika bakteriearter. Genen fanns dessutom i flera vanligt förekommande, men potentiellt sjukdomsframkallande bakteriearter, som E-coli och Klebsiella pneumoniae.

Folkhälsoministern Gabriel Wikström (S) beskriver läget som oroande, men pekar på att mycket har hänt på området den senaste tiden. Bland annat beslutades om en global handlingsplan förra året och Sverige har slutit ett bilateralt avtal med Kina om att hjälpa till med övervakningen av antibiotikaresistens i landet.

– Det är viktigt att lyfta det från hälsoministrar till statsöverhuvuden och regeringschefer, precis som man gjort med exempelvis klimatfrågan. Då har man dels pekat ut frågans vikt, dels fått en tydlig sanktion att man kan gå fram med tuffare åtgärder på de här områdena.

Får vi inte stopp på utvecklingen kan vi 2050 stå inför en situation där tio miljoner om året dör på grund antibiotikaresistens, har rapporter visat.

–  I dag är det 700 000 människor årligen så det är en dramatisk utveckling. Man kan hamna i en situation som innebär att rutinoperationer inte går att genomföra längre på grund av att antibiotikan inte hjälper, säger Wikström.

Antibiotika i kinesiska vatten leder till farlig resistens

Svenska forskare hjälper Kina minska antibiotikaresistens