Justitieminister Beatrice Ask kommer att starta en undersökning som avser att utvidga begreppet spioneri, uppger SR. I dagsläget kan en person dömas till spioneri om uppgifterna som överlämnats har varit till men för rikets säkerhet.
Om den insamlade informationen till exempel gäller företagshemligheter bedöms det för närvarande som ett lindrigare brott, förutsatt att det inte samtidigt skadar rikets säkerhet. Det svenska företaget som utsatts för spionaget kan däremot drabbas hårt när deras företagshemligheter hamnar hos någon konkurrent och framtidsutsikter förstörs, deras ekonomi kommer i gungning, eller kan helt ruineras.
– Vi ser ju att det finns en utveckling där det finns gråzoner som kanske inte är direkt militära men som är inriktade mot industri och annat. Men som också, i någon mening, är ett hot mot Sverige, säger Beatrice Ask till SR.
Regeringen kommer därför att undersöka om detta slag av spioneri ska vara spioneri även i lagens mening. Även förberedelse till spioneri ingår i översynen av lagen.
Ett fall som belyser gråzonerna som justitieministern talade om, var när en svensk diplomat anklagades för spioneri av en avhoppad rysk spionöverste, Sergej Tretjakov, för några år sedan. Uppgifter hade överlämnats till den ryska underrättelsetjänsten åren 1999 och 2000. Svensken var vid den tiden stationerad vid FN i New York och informationen som var sekretessbelagd kom ur EU:s interna informationssystem.
Spionmisstankarna undersöktes men förundersökningen lades ner. Det fanns inga bevis som styrkte att den insamlade informationen hade varit till men för rikets säkerhet.
Chefsanalytikern Wilhelm Unge på Säpos kontraspionage uppger till SR att politisk information som röjs till annat land är allvarligt. Med utvidgad lagtext kan även ett sådant brott lagföras, men inte i nuläget.
Efter händelsen kallades den svenska diplomaten hem till Stockholm och han arbetar fortfarande på utrikesdepartementet, något UD inte vill kommentera.