Europeiska arkeologer har grävt fram bevis för att de tidiga neolitiska bönderna hade olika tillgång till odlingsbar mark för över 7 000 år sedan.

Forskarna studerade över 300 skelett som samlats in vid utgrävningar i centrala Europa. De gjorde analyser med strontiumisotoper för att bestämma var respektive person hade sitt ursprung och upptäckte skillnader baserat på verktygen och tillgången till mark.

De män som hade begravts med skarvyxor – stenverktyg liknande yxor för bearbetning av trä – hade mindre skillnader i isotopsignaturer än de som saknade yxor.

”De män som begravts med skarvyxor tycks ha levt på mat som växt i områden med lössjord, den fertila och produktiva typ av jord som de tidiga bönderna drog nytta av”, förklarade teamets ledare Alex Bentley på University of Bristol i Storbritannien i ett pressmeddelande.

”Detta tyder på att de hade konstant tillgång till de önskade jordbruksområdena.”

Teamet fann också att kvinnor i större utsträckning kom från andra områden än där de begravts, vilket tyder på patrilokalitet – ett socialt system där kvinnorna flyttar till den plats där deras män bor.

Bland de existerande bevisen för patrilokalitet i Europa på stenåldern finns genetiska och lingvistiska fynd. Rörlighetsmönster baserat på kön och status kan hjälpa forskarna att genetiskt modellera den mänskliga befolkningens spridning under den här tidsperioden.

”Våra resultat indikerar, tillsammans med arkeobotaniska studier, att de tidigaste bönderna i det neolitiska Tyskland hade ett system för arrende, vilket tyder på att ursprunget för olika tillgång till mark kan spåras till den tidiga delen av den neolitiska eran, snarare än till bara den senare förhistorien där det finns tydligare bevis för ojämlikhet och överföringar av välstånd mellan generationerna i gravar och i materialkulturen”, sade Bentley.

”Det tycks som om den neolitiska eran introducerade arv av egendom (mark och boskap) till Europa och att ojämlikheten i välstånd kom igång när detta inträffade.”

”Efter det fanns det förstås ingen återvändo. Genom bronsåldern, järnåldern och den industriella perioden ökade ojämlikheten i välståndet, men ’fröet’ till ojämlikheten såddes ända tillbaka på den neolitiska perioden.”

Upptäckterna publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences den 28 maj.

Översatt från engelska.