Järnvägsräls med inbyggda sensorer som varnar för rälsbrott och annat oönskat. Svenska forskare är drivande i utvecklingen av ”smarta metaller”. Men när blir visionen verklighet?

Forskningsinstitutet Swerea, samägt av svenska staten och industrin, har fått en ansökan beviljad hos innovationsmyndigheten Vinnova för att ta fram prototyper och fortsätta forskningen inom området.

Enkelt beskrivet handlar det om sensorer i form av en slags trådar som gjuts in i metallen. De kan detektera fysikaliska storheter som temperatur, vibrationer, spänningar och tryck – och därmed varna när risken för rälsbrott och andra skador blivit för stor.

Laga tidigare

Raul Carlsson, forskare och projektledare vid Swereas gjuteriinstitut i Jönköping, berättar att första prototypen med sensorsignal är testad. Arbetet pågår med en andra prototypversion.

– Det verkar lovande, säger han till TT.

Tanken är att framtidens ”intelligenta räls” ska kunna kopplas till IT-system för övervakning och riskbedömning, med målet att upptäcka när sprickbildning är på gång. Då kan ansvariga myndigheter och operatörer reparera förebyggande och undvika trafikstopp.

Inom tio år

Tack vare en mycket potent 3D-sandprinter har den här forskningen tagit rejäl fart hos Swerea. Gjutningsprototyper kan enkelt bli klara över natten.

– Det har ökat hastigheten att utveckla vår kunskap och våra idéer, säger Raul Carlsson.

Inom två år hoppas han kunna visa att de eftersökta egenskaperna verkligen fungerar i en bit metall.

Desto längre tid tar det för tågindustrin att introducera ny teknik. Säkerhetskrav och standarder ska uppfyllas och materialtesterna måste garantera att hållfastheten i rälsen inte försämras.

TT: Bedömer du att det kommer att finnas en teststräcka inom tio år?
– Ja, definitivt, det är jag helt övertygad om, svarar Raul Carlsson som nämner elbilsvägar som ett annat exempel på användningsområde för ”smart metall”.

(TT)