De kanske inte vet vad ett plus ett blir, men barn så små som 18 månader kan genom statistiskt resonemang förstå om andra föredrar en viss leksak, enligt ny forskning publicerad i den vetenskapliga tidskriften Psychological Science.
Tidigare forskning från 2006 har visat att små barn kan uppfatta resultatet av slumpmässig utplockning. I en studie fick 8 månader gamla bebisar se en person som tog fyra röda bollar och en vit boll ur en låda. När lådan innehåller fler röda än vita bollar är sannolikheten större att man får en röd boll så det är naturligt att man får fler röda än vita bollar. Alltså, om man ser någon plocka upp fler röda än vita bollar kan man förvänta sig att det finns fler röda än vita bollar i lådan.
När bebisarna sedan fick se hela lådans innehåll tittade de längre på lådan om den innehöll fler vita än röda bollar (vilket tyder på att de inte förstod varför det blev så), i jämförelse med att titta kortare tid (och förstå bättre) när lådan innehöll fler röda än vita bollar (vilket stämmer överens ungefär med andelen bollar av varje färg i lådan), vilket tydde på att barnen hade förmåga att dra en slutsats om lådans innehåll utifrån det som plockats ur den.
Men när 11 månader gamla barn såg en person titta ner i lådan innan den tog upp bollarna blev de inte förvånade över lådans innehåll, vilket kan tyda på att de visste att personen medvetet valde bollarna.
Forskarna Dr Tamar Kushnir vid Cornell University i USA, Dr Fei Xu vid University of California i Berkeley, och Dr Henry Wellman vid University of Michigan genomförde två försök för att hitta bevis på att barn kan sluta sig till en persons avsikt genom att observera hans eller hennes val av leksaker framför andra.
I det första experimentet användes två uppsättningar leksaker, där varje uppsättning bestod av tre sorters leksaker. 36 treåringar och 36 fyraåringar deltog i försöket, inför vilket de introducerades för en handdocka som hette Kurre. Leksakerna lades i en låda och barnen ombads att titta i den. Sedan plockade Kurre ut fem leksaker, allihop likadana.
Den sortens leksak som Kurre plockade ut utgjorde 18, 50 eller 100 procent av leksakerna i lådan. Efter att Kurre lekt med leksakerna ombads barnen att från de tre sorternas leksaker plocka ut en sort som Kurre tyckte om. Sedan upprepades proceduren med de andra uppsättningarna leksaker.
När lådan bara innehåller 18 procent av en viss sorts leksak och om Kurre inte tycker mer om en leksak än en annan utan bara plockar fram leksaker slumpmässigt, då borde de flesta av de framplockade leksakerna vara en annan sort. Men om alla leksaker som plockats ur lådan är från en minoritet i lådan betyder det förmodligen att Kurre föredrar den leksaken. Alltså förväntas barnen ge Kurre just den leksaken i den här situationen.
Å andra sidan, om alla leksakerna i lådan är likadana har Kurre inget val och när han plockar ut dem får man inte veta om han föredrar dem framför andra leksaker. Så det förväntas att det är lika troligt att barnen ger Kurre den sortens leksak.
När den sortens leksak som Kurre plockade upp utgjorde 18 procent av leksakerna i lådan, valde 67 procent av barnen den åt Kurre. När leksaken utgjorde 50 procent av leksakerna i lådan, valde 47 procent av barnen den. När alla leksakerna var likadana valde bara 29 procent av barnen ut den leksaken, vilket betyder att de slumpmässigt valde en leksak till Kurre.
Med hypotesen att barn kan utläsa om andra tycker bättre om något framför något annat genom att observera deras val, genomförde forskarna ett andra försök, på bebisar. I artikeln skrev forskarna att ”generellt tror man att bebisar drar slutsatser om vad någon tycker om och föredrar genom att se till känslor, som glädje och ogillande”. Forskarna ville veta om bebisar kunde göra rätta bedömningar genom att använda statistik istället för känslor.
I försöket fick 48 bebisar mellan 19 och 24 månader se en person plocka fram fem likadana leksaker ur en genomskinlig låda som bebisarna kunde se igenom. Antingen utgjorde de utplockade leksakerna 18 eller 82 procent av leksakerna i lådan.
Sedan bad personen bebisen att ge henne en leksak. Resultatet låg i linje med det första försöket, det var mer sannolikt att bebisarna gav henne den leksak som personen valt ut om hon tagit den ur en låda där leksaken var i minoritet.
– Bebisar är fantastiska, bebisar och barn är som små vetenskapsmän. Oftast lär de sig saker genom att betrakta och uppleva världen. Låt dem göra det. Det blir tid så småningom för formella instruktioner, men när de är riktigt små är det mycket viktigt med den här sortens informella lärande, sade Kushnir i ett pressmeddelande.
Översatt från engelska: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/41849/
