Sara hade sett affischer i Skövde och familjen bestämde sig för att åka med en arrangerad bussresa.

– Vi såg bilder [på föreställningen] och det såg väldigt fint ut och vi tyckte att det verkade kul.

Ett av Saras favoritnummer var ”Forsythian om våren” som gestaltas av dansare i ljusa dräkter som balanserar med gula virkade näsdukar, något som är utmärkande för nordöstra Kina.

– Allt var väldigt fint. Jag tycker speciellt mycket om dansen.

Sara dansar inte själv men hon skulle gärna vilja börja dansa.

– Det verkar kul med den här dansen men det är nog svårare än vad man tror.

Hon funderar på inriktningen på sina kommande studier. Hon tycker om att baka och hon tycker om dans, teater och sång och skulle vilja jobba med det i framtiden.

– Det vore kul med ett eget café i framtiden.

Under numret med den lilla flickan som håller upp banderollen med de kinesiska tecknen för sanning, godhet och tålamod noterade Sara förändringarna under dansen.

– I början var det fint, sedan kom de onda och förstörde och då tänkte jag på hur det är i Kina nu. På slutet hjälpte alla varandra.

Om Sara skulle välja ut en person som skulle få se föreställningen skulle hon välja sin mormor eller drottning Silvia. Hon tror att drottningen skulle tycka att det vore spännande att få se detta.

Till det kinesiska folket skulle Sara vilja säga:

– Ni hao [hej]. Kämpa på!

Sara försöker att allt mer tänka på rättviseaspekten när hon köper saker. Det är något som hon har fått förståelse om på sista tiden.

– Vi har pratat om det i skolan.