Beteendet vid beslutsfattande kan baseras på en kompromiss mellan personlig vinning och skuldkänslor, enligt en ny studie som publicerats i tidskriften Neuron.
Att människor samarbetar trots att de förlorar på det personligen är ett problem som har gäckat den klassiska ekonomin, som anser att människor enbart motiveras av egenintresse. Den kan dock inte förklara varför människor samarbetar trots att det kostar tid, pengar och stress.
Möjliga förklaringar kan vara att det känns naturligt bra att ge, alternativt att människor mår dåligt av att vara själviska och att de därför samarbetar för att undvika skuldkänslor.
Ett forskningsteam bestående av forskare inom kognitiv neurovetenskap och ekonomer studerade en grupp av 30 frivilliga som spelade ett tillitsspel i vilket spelare 1, investeraren, var tvungen att bestämma hur mycket pengar som skulle tilldelas spelare 2, förvaltaren.
Det här beteendet föranledde i sin tur förväntningar hos förvaltaren på hur mycket investeraren förväntade sig att få tillbaka. Förvaltarna skannades sedan med hjälp av magnetisk resonanstomografi (MRT) för att avgöra vilka områden i hjärnan som var aktiva när de bestämde hur mycket pengar som skulle returneras till investerarna, det vill säga huruvida de skulle motsvara sin partners tillit eller inte.
Resultaten från studien passar in i en modell där beslutet maximerar den ekonomiska belöningen medan den förväntade skulden minimeras. När förvaltarna motsvarade investerarnas förväntningar aktiverades de regioner som hjärnan associerar med negativa effekter och sympati, medan de hjärnregioner som är involverade i värde och ekonomisk belöning var i användning när de gav mindre än förväntat.
”Vi tycker att de här resultaten är spännande eftersom de stödjer ’teorin om moralisk sentimentalitet’, där människor tycks ha konkurrerande motivation att å ena sidan minimera upplevelsen av framtida skuld och, å andra sidan, att maximera den ekonomiska belöningen”, sade en av författarna, Alan Sanfey från Donders Institute for Brain, Mind & Behavior vid Radboud University Nijmegen i Holland, i en kompletterande video till artikeln.
”Detta ger enligt vår mening goda bevis för att negativa känslor såsom skuld också kan bära ansvaret för samarbetande beteende, och ger ytterligare viktiga ledtrådar till varför vi ofta samarbetar trots att det kostar oss personligen”, tillade han.
Teamet drog slutsatsen att ett nervsystem som har att göra med ”bearbetning av förväntningar spelar en kritisk roll i bedömningen av moraliska känslor som i sin tur kan upprätthålla samarbete mellan människor när man ställs inför frestelser”, står det i sammanfattningen.
Översatt från engelska
