loadingFällda träd i nordvästra Bosnien (Foto: AFP/Getty Images)
Fällda träd i nordvästra Bosnien (Foto: AFP/Getty Images)
Utrikes

Skövling av urskog bidrar till växthuseffekten

Shar Adams, Epoch Times Australien

Urskogar runt om i världen borde skyddas om världssamfundet menar allvar med sitt tal om global uppvärmning, enligt en expert på globala miljöfrågor.

Professor Brendan Mackey från Australian National University säger att ekosystemen i världens skogar lagrar enorma mängder koldioxid som vid avverkning frigörs till atmosfären. För stora mängder koldioxid i jordens atmosfär anses allmänt vara orsak till den globala uppvärmningen.

– Cirka 20 procent av de årliga växthusgasutsläppen är från skogsskövlingar, berättade professor Mackey till Epoch Times.

– Det kommer att vara mycket svårt att lösa problemet med global uppvärmning om vi inte tar med urskogen i denna beräkning.

World Resources Institute
säger att 80 procent av planetens naturliga skogar redan har förstörts. De två största oskadade regionerna av regnskogar är i Brazilien och i Indonesien och dessa områden håller snabbt på att ödeläggas på grund av röjning av landområden och skogsavverkning.

Australiens miljöminister Malcolm Turnbull tillkännagav nyligen en plan på 200 miljoner dollar som hjälp till att stoppa skogsskövlingen i Asien.

Turnbull sade att världssamfundet behöver fokusera mer på skogsskövlingen om det menar allvar med att tackla klimatförändringar.

– Vi måste klara av skogsskövlingen. Den är den näst största källan till utsläppen globalt och det är något som vi kan ta itu med nu, sade han.

Professor Mackey sade att svårigheten för att argumentera för de inhemska skogarnas bevarande är den att inhemsk politik och de inhemska programmen drivs fortfarande enligt ekonomiska och miljömässiga dagordningar från sjuttio- och åttiotalet. Koldioxid som lagrats i inhemska skogar har inte heller något ekonomiskt nuvärde.

– Detta skapar ett stort problem på grund av att om koldioxid i inhemska skogar har ett ekonomiskt värde kommer politiken att ändras mycket snabbt när man erkänner det, säger professor Mackey.

Professor Mackey tror att handelsplanen för koldioxid som liknar den som man redan har för planteringar enligt Kyoto-protokollet skulle förändra hur man ser på dessa naturtillgångar.

– Vi behöver röra oss mot ett internationellt system där koldioxid, som för tillfället är låst i inhemska skogar, har ett ekonomiskt värde.

– Det kan ge en inkomst att skydda denna koldioxid som är låst i dessa skogar.

Arbetarpartiets ledare Kevin Rudd tillkännagav nyligen att partiet inte skulle förlänga skogsskyddet utanför den redan överenskomna tasmanska skogsöverenskommelsen och den regionala skogsöverenskommelsen, ett utspel som nu får stöd från skogsindustrin inför de federala valen.

Professor Mackay sade att skogsindustrin behöver omstruktureras för att inte vara beroende av gamla skogar. Ett sätt att göra detta var att använda planteringsträd, sade han.

– Det som vi måste inse här om avverkning är att vi pratar om hur vi kan få råmaterial att växa – det är fibrer – som kan vara en ingång till den industriella processen för tillverkning av produkter såsom papper och papp. Därför spelar det ingen roll varifrån fibrerna kommer. De kan komma från en plantering lika väl som från en inhemsk skog.

Professor Judith Ajani, som har arbetat med professor Mackey i specificering av ekonomiska frågor för handelsplan med koldioxid för inhemska skogar, sade att arbetarpartiets skogsbrukspolitik var ”anmärkningsvärd” då den kom i tider när global uppvärmning och skogsskövling är ett bekymmer för samhället i stort.

– Det är ett anmärkningsvärt uttalande som arbetarpartiets Kevin Rudd har gjort om att inte vilja ge mer till inhemska skogars bevarande i Tasmanien, sade professor Ajani.

Författaren till boken Forestry Wars om Australiens skogsindustri, professor Ajani, sade att arbetarpartiets tajming var ironisk eftersom Australiens planteringsindustri var på toppen av en högkonjunktur.

Mellan 80 och 90 procent av avverkningen från de inhemska skogarna i Australien blir mestadels träflis vid utländska pappersmassafabriker. Den inhemska lokala industrin för lövträdsplantering kommer emellertid ”igång i stor skala för produktion inom tre år”, sade hon.

Varken arbetarpartiet eller koalitionen har hittills sett några fördelar av planteringsindustrin, sade hon, trots att 80 procent av Australiens träprodukter redan kommer från lokala barrvedsplanteringar.

Genom att använda planteringsresurser skulle skogsbruksindustrierna kunna befria de lokala skogarna för ”lagring av koldioxid, vattenskyddsområden och bevarande av arternas mångfald,” sade professor Ajani.

Översatt från


Våra regnskogar är oändligt värdefulla som naturförråd för vatten, kol och arternas mångfald. (Foto: pixelio.de)

Våra regnskogar är oändligt värdefulla som naturförråd för vatten, kol och arternas mångfald. (Foto: pixelio.de)

Mest lästa

Rekommenderat

loadingFällda träd i nordvästra Bosnien (Foto: AFP/Getty Images)
Fällda träd i nordvästra Bosnien (Foto: AFP/Getty Images)
Utrikes

Skövling av urskog bidrar till växthuseffekten

Shar Adams, Epoch Times Australien

Urskogar runt om i världen borde skyddas om världssamfundet menar allvar med sitt tal om global uppvärmning, enligt en expert på globala miljöfrågor.

Professor Brendan Mackey från Australian National University säger att ekosystemen i världens skogar lagrar enorma mängder koldioxid som vid avverkning frigörs till atmosfären. För stora mängder koldioxid i jordens atmosfär anses allmänt vara orsak till den globala uppvärmningen.

– Cirka 20 procent av de årliga växthusgasutsläppen är från skogsskövlingar, berättade professor Mackey till Epoch Times.

– Det kommer att vara mycket svårt att lösa problemet med global uppvärmning om vi inte tar med urskogen i denna beräkning.

World Resources Institute
säger att 80 procent av planetens naturliga skogar redan har förstörts. De två största oskadade regionerna av regnskogar är i Brazilien och i Indonesien och dessa områden håller snabbt på att ödeläggas på grund av röjning av landområden och skogsavverkning.

Australiens miljöminister Malcolm Turnbull tillkännagav nyligen en plan på 200 miljoner dollar som hjälp till att stoppa skogsskövlingen i Asien.

Turnbull sade att världssamfundet behöver fokusera mer på skogsskövlingen om det menar allvar med att tackla klimatförändringar.

– Vi måste klara av skogsskövlingen. Den är den näst största källan till utsläppen globalt och det är något som vi kan ta itu med nu, sade han.

Professor Mackey sade att svårigheten för att argumentera för de inhemska skogarnas bevarande är den att inhemsk politik och de inhemska programmen drivs fortfarande enligt ekonomiska och miljömässiga dagordningar från sjuttio- och åttiotalet. Koldioxid som lagrats i inhemska skogar har inte heller något ekonomiskt nuvärde.

– Detta skapar ett stort problem på grund av att om koldioxid i inhemska skogar har ett ekonomiskt värde kommer politiken att ändras mycket snabbt när man erkänner det, säger professor Mackey.

Professor Mackey tror att handelsplanen för koldioxid som liknar den som man redan har för planteringar enligt Kyoto-protokollet skulle förändra hur man ser på dessa naturtillgångar.

– Vi behöver röra oss mot ett internationellt system där koldioxid, som för tillfället är låst i inhemska skogar, har ett ekonomiskt värde.

– Det kan ge en inkomst att skydda denna koldioxid som är låst i dessa skogar.

Arbetarpartiets ledare Kevin Rudd tillkännagav nyligen att partiet inte skulle förlänga skogsskyddet utanför den redan överenskomna tasmanska skogsöverenskommelsen och den regionala skogsöverenskommelsen, ett utspel som nu får stöd från skogsindustrin inför de federala valen.

Professor Mackay sade att skogsindustrin behöver omstruktureras för att inte vara beroende av gamla skogar. Ett sätt att göra detta var att använda planteringsträd, sade han.

– Det som vi måste inse här om avverkning är att vi pratar om hur vi kan få råmaterial att växa – det är fibrer – som kan vara en ingång till den industriella processen för tillverkning av produkter såsom papper och papp. Därför spelar det ingen roll varifrån fibrerna kommer. De kan komma från en plantering lika väl som från en inhemsk skog.

Professor Judith Ajani, som har arbetat med professor Mackey i specificering av ekonomiska frågor för handelsplan med koldioxid för inhemska skogar, sade att arbetarpartiets skogsbrukspolitik var ”anmärkningsvärd” då den kom i tider när global uppvärmning och skogsskövling är ett bekymmer för samhället i stort.

– Det är ett anmärkningsvärt uttalande som arbetarpartiets Kevin Rudd har gjort om att inte vilja ge mer till inhemska skogars bevarande i Tasmanien, sade professor Ajani.

Författaren till boken Forestry Wars om Australiens skogsindustri, professor Ajani, sade att arbetarpartiets tajming var ironisk eftersom Australiens planteringsindustri var på toppen av en högkonjunktur.

Mellan 80 och 90 procent av avverkningen från de inhemska skogarna i Australien blir mestadels träflis vid utländska pappersmassafabriker. Den inhemska lokala industrin för lövträdsplantering kommer emellertid ”igång i stor skala för produktion inom tre år”, sade hon.

Varken arbetarpartiet eller koalitionen har hittills sett några fördelar av planteringsindustrin, sade hon, trots att 80 procent av Australiens träprodukter redan kommer från lokala barrvedsplanteringar.

Genom att använda planteringsresurser skulle skogsbruksindustrierna kunna befria de lokala skogarna för ”lagring av koldioxid, vattenskyddsområden och bevarande av arternas mångfald,” sade professor Ajani.

Översatt från


Våra regnskogar är oändligt värdefulla som naturförråd för vatten, kol och arternas mångfald. (Foto: pixelio.de)

Våra regnskogar är oändligt värdefulla som naturförråd för vatten, kol och arternas mångfald. (Foto: pixelio.de)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024