Mindfulness på skoltid ska testas i ett storskaligt försök i Skåne.

Stress, nedstämdhet och ångest kryper allt längre ner i åldrarna och nu hoppas forskarna hitta verktyg för att förebygga.

Tänk dig en hel skolklass liggande på rygg på klassrumsgolvet. Alla blundar och alla har varsitt gosedjur på magen. Nu ska de bara andas med rejäla tag, ut och in, så att gosedjuren vaggas en liten stund.

Så kan en mindfulnessövning för yngre skolbarn se ut, berättar Christina Wahlberg, lärare och mindfulnessinstruktör på musikgrundskolan Synkopen i Helsingborg. Hennes skola blir den första som deltar i forskningsstudien som totalt ska omfatta tusen barn, varav hälften tränar mindfulness och den andra hälften är kontrollgrupp.
Hon har själv använt mindfulness i sin femma i två år.

– Jag märker skillnad på inlärningen. Det gör det lättare att samla barnen, att få dem fokuserade innan jag börjar en genomgång.

Lugnare klassrumsmiljö

Studien görs av Centrum för primärvårdsforskning i Malmö och leds av professor Jan Sundquist.

– Den psykiska ohälsan ökar bland unga och vi vill kunna förebygga. Vi vet inte om det här kommer att fungera, men vi tror det, det är vår hypotes. Vi tror också att det kan skapa lugnare klassrumsmiljö, så att det blir bättre villkor för lärarna.

En viktig poäng med studien är också kartläggningen av barnens psykiska hälsa. Den kommer att undersökas innan mindfulnessträningen inleds, efter tre månader och därefter en gång om året så länge studien fortgår.

Det finns mycket som tyder på att den psykiska ohälsan ökar bland skolbarnen, bland annat söktrycket hos barn- och ungdomspsykiatrin. Det kan till exempel handla om dålig självkänsla, ångest och nedstämdhet.

Osäkra uppgifter

– Det är säkert ett till två barn i varje klass som lider av detta, men det är väldigt osäkra uppgifter. Det är därför vi hoppas att med den här studien få veta mycket mer om hur barnen mår. Det finns väldigt lite longitudinella studier av barns psykiska hälsa, säger Jan Sundquist.

I studien ska barn från förskoleklass upp till nian träna mindfulness ungefär fem minuter om dagen plus ett längre pass en gång i veckan.

– Det är inte så att de får mindre undervisning, snarare mindre tjat och mindre irriterade lärare, säger Christina Wahlberg.

(TT)

Koncentration och självkänsla

En hypotes i studien är att mindfullnessträningen ska minska sårbarheten för psykisk ohälsa hos barnen och ungdomarna. Detta genom förbättrad koncentration och självkänsla, vilket kan leda till minskad stress, bättre nattsömn och ökad empati för andra. Lärarna som ska leda träningen utbildas av en mindfulnessinstruktör och får själva träna mindfulness på arbetstid. Lärarna medverkar frivilligt. I forskningsstudien hoppas man få med elever från förskoleklass upp till och med nian. De får träna åldersanpassad mindfulness fem minuter om dagen plus ett längre pass en gång i veckan. Även så kallade vänlighetsövningar ingår, där man tränar vänlighet mot både sig själv och mot andra. Elevernas psykiska hälsa undersöks genom enkäter före och under studiens gång upp till och med årskurs nio. Forskarna kommer också att undersöka i vilken mån eleverna upp till och med 18 års ålder drabbas av ångest, depression eller får andra psykiska diagnoser. Källa: Centrum för primärvårdsforskning i Malmö.

Mindfulness

Mindfulnessmeditation eller mindfulnessträning är en form av meditation som utvecklats främst med anknytning till det medicinska området och som kan ses som en nutida tillämpning av tankegångar som har sitt huvudsakliga ursprung i buddhismen. Metoden är enkel men kräver regelbunden övning och man använder framför allt andningen för att vända uppmärksamheten mot sitt inre. Mindfulness kan också benämnas medveten närvaro eller medveten sinnesnärvaro. Källor: NE, Vårdguiden