loadingUtan gymnasieutbildning är det tufft att få ett jobb. Avhoppare kan få hjälp med ganska enkla medel, visar ny studie. (Foto: Berit Roald NTB/TT-arkivbild)
Utan gymnasieutbildning är det tufft att få ett jobb. Avhoppare kan få hjälp med ganska enkla medel, visar ny studie. (Foto: Berit Roald NTB/TT-arkivbild)
Inrikes

Skolavhoppare kan hjälpas tillbaka

TT

Med ganska små medel går det att hindra ungdomar från att hoppa av gymnasiet, visar ett stort projekt. Effekterna av att inte klara gymnasiet håller i sig med åren.

Om man som 22-åring varken studerar eller arbetar, är sannolikheten stor att situationen ser likadan ut vid 29 års ålder. Det visar en studie från Sveriges kommuner och landsting (SKL), som har analyserat data för alla personer födda 1981. Ungefär var tionde av dem saknade helt sysselsättning 2010.

Gymnasieutbildning är en avgörande faktor för positionen på arbetsmarknaden.

– Det här med att om man bara fått fäste på arbetsmarknaden så löser det sig stämmer inte. Även om du kommer in är risken stor att du halkar ur igen, säger Tor Hatlevoll på SKL, som författat studien.

Jobba fokuserat

Många elever går ut gymnasieskolan utan grundläggande högskolebehörighet. Av dem som hoppar av är det få som tar igen studierna senare.

Men det går att vända utvecklingen, visar projektet Plug in, som SKL driver tillsammans med ett antal regioner och kommuner. Under tre år har man på 80 ställen, utan särskilda direktiv, testat olika metoder för att få elever som är på väg att hoppa av att stanna i skolan, eller locka tillbaka dem som redan lämnat.

– Det har utkristalliserat sig saker som är mer verkningsfulla än andra, säger Gunnar Anderzon, ansvarig för projektet hos SKL.

FAKTA: Så gick det för 81:orna
Enligt SKL:s studie av personer födda 1981 arbetade 75 procent när de var 29 år, 9 procent studerade på högskola eller universitet, knappt 4 procent gick på komvux eller ägnade sig åt andra studier. 13 procent varken studerade eller arbetade.
Av dem som inte slutfört gymnasiet vid 20 års ålder arbetade 62 procent vid 29 års ålder medan 26 procent varken jobbade eller studerade. Övriga studerade på olika nivåer.
Källa: Sveriges kommuner och landsting

En sådan är att ha en koordinator i skolan, en slags coach, som jobbar särskilt med de här eleverna.

– Den sammanhållande funktionen har inte riktigt funnits. Man tar tag i frånvaron, studiefrågorna och hela den sociala biten också.

Vanligt är att det faller på flera olika personer i skolan.

Mer flexibel skola

Avhopparna är en heterogen grupp och lösningarna måste vara individanpassade. I det ingår att skolan i högre grad måste vara beredd att anpassa sig. Det kan till exempel handla om flexibilitet vad gäller studietakt och studieupplägg, säger Gunnar Anderzon.

– I Kungsbacka startade man en helt ny skola, med ett mer flexibelt arbetssätt, som visade sig fungera lika bra, eller bättre, även för ”vanliga” elever.

 

Mest lästa

Rekommenderat

loadingUtan gymnasieutbildning är det tufft att få ett jobb. Avhoppare kan få hjälp med ganska enkla medel, visar ny studie. (Foto: Berit Roald NTB/TT-arkivbild)
Utan gymnasieutbildning är det tufft att få ett jobb. Avhoppare kan få hjälp med ganska enkla medel, visar ny studie. (Foto: Berit Roald NTB/TT-arkivbild)
Inrikes

Skolavhoppare kan hjälpas tillbaka

TT

Med ganska små medel går det att hindra ungdomar från att hoppa av gymnasiet, visar ett stort projekt. Effekterna av att inte klara gymnasiet håller i sig med åren.

Om man som 22-åring varken studerar eller arbetar, är sannolikheten stor att situationen ser likadan ut vid 29 års ålder. Det visar en studie från Sveriges kommuner och landsting (SKL), som har analyserat data för alla personer födda 1981. Ungefär var tionde av dem saknade helt sysselsättning 2010.

Gymnasieutbildning är en avgörande faktor för positionen på arbetsmarknaden.

– Det här med att om man bara fått fäste på arbetsmarknaden så löser det sig stämmer inte. Även om du kommer in är risken stor att du halkar ur igen, säger Tor Hatlevoll på SKL, som författat studien.

Jobba fokuserat

Många elever går ut gymnasieskolan utan grundläggande högskolebehörighet. Av dem som hoppar av är det få som tar igen studierna senare.

Men det går att vända utvecklingen, visar projektet Plug in, som SKL driver tillsammans med ett antal regioner och kommuner. Under tre år har man på 80 ställen, utan särskilda direktiv, testat olika metoder för att få elever som är på väg att hoppa av att stanna i skolan, eller locka tillbaka dem som redan lämnat.

– Det har utkristalliserat sig saker som är mer verkningsfulla än andra, säger Gunnar Anderzon, ansvarig för projektet hos SKL.

FAKTA: Så gick det för 81:orna
Enligt SKL:s studie av personer födda 1981 arbetade 75 procent när de var 29 år, 9 procent studerade på högskola eller universitet, knappt 4 procent gick på komvux eller ägnade sig åt andra studier. 13 procent varken studerade eller arbetade.
Av dem som inte slutfört gymnasiet vid 20 års ålder arbetade 62 procent vid 29 års ålder medan 26 procent varken jobbade eller studerade. Övriga studerade på olika nivåer.
Källa: Sveriges kommuner och landsting

En sådan är att ha en koordinator i skolan, en slags coach, som jobbar särskilt med de här eleverna.

– Den sammanhållande funktionen har inte riktigt funnits. Man tar tag i frånvaron, studiefrågorna och hela den sociala biten också.

Vanligt är att det faller på flera olika personer i skolan.

Mer flexibel skola

Avhopparna är en heterogen grupp och lösningarna måste vara individanpassade. I det ingår att skolan i högre grad måste vara beredd att anpassa sig. Det kan till exempel handla om flexibilitet vad gäller studietakt och studieupplägg, säger Gunnar Anderzon.

– I Kungsbacka startade man en helt ny skola, med ett mer flexibelt arbetssätt, som visade sig fungera lika bra, eller bättre, även för ”vanliga” elever.

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024