Rapporter om bristande hygien och en oroväckande ökning av infektioner på våra moderna sjukhus för mina tankar tillbaka till den tid då Florence Nightingale reformerade sjukvården genom att förbättra hygienen. En reform som sparade många människoliv. Dags att återuppliva Florence Nightingales vårdfilosofi igen?
Nya och dyra framforskade läkemedel och modern och högteknologisk vårdapparatur i all ära. Men har vi i vårt forcerade och kostnadsbesparande vårdfilosofi glömt bort det rent basala.
Noggrann hygien och omsorgsfull omvårdnad av patienten som förespråkades av pionjären för den moderna sjukvården Florence Nightingale har kanske kommit lite på sidan.
Florence Nightingale (1820-1910), föddes i Florens i Italien av brittiska föräldrar som gav henne förnamnet efter staden, men växte upp på familjens gård i England.
Tack vare att fadern var välbärgad möjliggjorde det för Florence att välja sin egen livsväg vilket inte var vanligt för kvinnor på den tiden. Hon valde trots protester från modern att ägna sitt liv åt sjuksköterskeyrket.
Då var det högst ovanligt att kvinnor verkade inom sjukvården eftersom sjukvården framförallt sköttes av män ur olika religiösa grupper. Trots det var det Florence som reformerade den brittiska sjukvården och det var hennes erfarenheter som kom att påverka sjukvården i hela världen.
Som ung kvinna studerade hon samhällshygien och gick en sköterskeutbildning i Tyskland. Hon studerade också sjukhusmetodik och vård i både England och Frankrike. Två år senare blev hon föreståndarinna för ett sjukhus för vanföra kvinnor.
Det var dock främst för sina insatser under Krimkriget som Florence blev känd. Hon var en av de fyrtiotal sjuksköterskor som anlände till sjukhuset i Scutari, Turkiet år 1854. De såg genast till att hygienen förbättrades och att det skickades sjukvårdsmaterial från England. Tack vare Florence förbättrades vatten och avloppssystem och dödssiffran sjönk från 50 till 2 procent.
För Florence var även synen på omvårdnaden av soldaterna och deras kontakt med anhöriga och samhället viktiga. Hennes framgång medförde att hon fick en arbetsledande befattning. Efter krigsslutet hyllades Florence som en nationell hjälte för sina goda sjukvårdsinsatser. Vi kan ju bara föreställa oss den kampen hon fick föra mot trångsynta militärer och de manliga doktorerna.
År 1860 grundade Florence Nightingale den första regelrätta sjuksköterskeskolan ”School of Nursing ” i London som också gav ett bättre status till sjuksköterskeyrket. Innan dess hade kvinnor som ägnade sig åt vården av sjuka, en ganska låg status i samhället.
Hon gifte sig aldrig då hon ansåg att ett giftermål skulle hindra hennes utvecklingsarbete och karriär inom sjukvården. Hon fortsatte oförtröttligt att osjälviskt ge omsorg till de sjuka och utveckla sjukvården under hela sitt liv.
Vad många idag kanske inte känner till är att Florence även satt sin prägel på den svenska sjuksköterskeutbildningen och de vårdrutiner som bedrivs på våra svenska sjukhus än idag.
År 1866 kom den första svenska sjuksköterskeeleven till St Thomas´ Hospital i London. Det var den 31-åriga Emmy Carolina Rappe från Småland. Emmy kom till London via organisationen ”Föreningen för frivillig vård av sårade och sjuka i fält”. Idag heter organisationen ”Röda Korset”.
Emmy hade förmånen att få träffa Florence Nightingale personligen, vilket var en speciell förmån som inte gavs till varje sjuksköterskeelev. Mötet gjorde ett så starkt intryck på Emmy Rappe att hon höll kontakten med sin förebild i flera år.
Emmy skickade brev från Sverige till Florence. De finns utgivna i en tunn bok med titeln ”God bless you, my dear miss Nightingale. Letters from Emmy Carolina Rappe to Florence Nightingale 1867–1870”.
Det är detaljerade beskrivningar av sjukhusmiljöerna och dess rutiner som Emmy beskriver i sina brev. Från Serafimerlasarettet i Stockholm får vi en inte alltför smickrande beskrivning:
”Det liknar mer ett bårhus än ett sunt sjukhus, och sjuksköterskorna och sjukvården är mer än gräsliga. Jag kan verkligen inte förstå hur en trevlig och duktig man som professor Santesson (klinikchefen) kan och vill ha ett så dåligt sjukhus. För trots att Sverige är fattigt är det ingen ursäkt att ha det på ett sådant sätt som vi har det nu på våra sjukhus. Jag har inte ord för hur upprörd jag är att se detta elände. För just det här sjukhuset finns ingen hjälp …”
Emmy Rappe hoppas naturligtvis att hon tack vare sin nya utbildning i Florence Nightingales metoder ska kunna åstadkomma en förändring, men hyser inga större förhoppningar om att få chansen, vilket hon avslöjar i dessa rader:
”Om det här sjukhuset skulle hamna i goda händer – jag menar en bra kvinnlig föreståndare med bra sjuksköterskor – så kunde det bli till stor nytta och lindring för många som nu plågas och som nu är i avsaknad av all form av bekvämlighet och lindring. Men en föreståndare betraktas nästan som överflödig, och sjuksköterskorna utan en kvinnlig chef kommer snart att förvandlas till vrak – men oh vad jag önskar att jag kunde göra lite nytta, så att läkarna skulle övertygas om det goda i att ha en kvinnlig ledare på deras sjukhus.”
Emmy Rappe utbildade sjuksköterskor under hela sin yrkesverksamma tid i Uppsala. I ett av sina brev till Florence Nightingale skriver Emmy i augusti 1870:
”Femton praktikanter har jag utbildat till sjuksköterskor sedan jag kom hit. En av dem är gift – en är död – återstår alltså tretton. Några av dem är mycket bra sjuksköterskor – andra är det inte – i varje fall inte enligt min smak. Men de är sjuksköterskor – och ju mer erfarenhet jag får, desto färre blir de sjuksköterskor som inte är bra – får jag hoppas.”
Brevväxlingen mellan Emmy och Florence Nightingale upphörde redan 1870. Efter tio år antog Emmy erbjudandet om att arbeta på ett privat sjukhus utanför staden och tio år senare drog hon sig tillbaka efter sin sjuksköterskegärning på grund av hälsoskäl.
Tyvärr brändes svarsbreven och alla Emmys övriga papper troligen av en släkting till Emmy Rappe så vi får inte veta vad Florence Nightingale ansåg om den svenska sjukvården.
Nightingale var begåvad inom matematik och är känd för sina insatser inom statistiken. Hon var en pionjär för visuell beskrivning av statistiska förhållanden. Bland annat använde hon cirkeldiagram, som anses ha först utvecklats av William Playfair år 1801, när hon ville göra säsongsvariationen i soldaternas dödlighet under Krimkriget begriplig för brittiska politiker. År 1858 valdes hon som första kvinna in i Royal Statistical Society.
Hon fick flera utmärkelser; bland annat förärades Nightingale 1883 utmärkelsen ”Royal Red Cross” av drottning Victoria. År 1907, blev hon den första kvinnan som fick ”Order of Merit”.
Nightingale skrev under hela sitt liv böcker och essäer, varav en av de viktigaste är ”Notes on Nursing What It Is, and What It Is Not”, som blev till en grundläggande bok inom omvårdnad och sjuksköterskeutbildningen.
Källor: Läkartidningen, SVT, Wikipedia
