loadingBybor håller upp banderoller under en demonstration i Wukan, en fiskeby i södra provinsen Guangdong, de kräver åtgärder mot illegala markstöld och för en lokal ledares död i häktet den 19 dec 2011. Professor Xie Yielang vid Pekings universitet säger med hänvisning till regimens interna siffror, att under 2009 inträffade 230 000 massincidenter i Kina - upplopp eller protester med fler än 50 personer, ett tecken som vittnar om Kinas växande social instabilitet. (Foto: STR / AFP / Getty Images)
Bybor håller upp banderoller under en demonstration i Wukan, en fiskeby i södra provinsen Guangdong, de kräver åtgärder mot illegala markstöld och för en lokal ledares död i häktet den 19 dec 2011. Professor Xie Yielang vid Pekings universitet säger med hänvisning till regimens interna siffror, att under 2009 inträffade 230 000 massincidenter i Kina - upplopp eller protester med fler än 50 personer, ett tecken som vittnar om Kinas växande social instabilitet. (Foto: STR / AFP / Getty Images)
Opinion

Siffror som visar social ojämlikhet i Kina stämmer inte

He Qinglian

Kinas nationella statistiska centralbyrå  publicerade nyligen ginikoefficienten  för 2003 till 2012, efter ett decennium av tystnad i detta ämne. Uppgifterna visar att koefficienten nådde en topp 2008 på 0,491, men har successivt minskat sedan dess. Enligt den officiella statistiken under 2012 var den 0,474.

Emellertid har siffran varit allmänt ifrågasatt. De flesta högskoleutbildade kineser vet att ginikoefficienten är ett index som mäter ekonomisk ojämlikhet och att en ginikoefficient på 0,4 och däröver kan leda till social oro.

Tvivel över regeringens trovärdighet

Hu Jintao och Wen Jiabaos 10-åriga styre har inte bara utarmat Kinas miljö och överskridit dess finansiella makt (med lokalregeringarna djupt skuldsatta), utan också vad värre är, förbrukat regeringens trovärdighet. Särskilt det faktum att antalet hushåll i Kina med minst en miljon dollar i årsinkomst uppgick till 670 000, vilket är det tredje högsta antalet i världen strax efter USA och Japan, har irriterat befolkningen mest.

Samtidigt med skyhögt stigande bostadspriser och arbetslöshet och allt djupare inkomstklyftor, blir det allt svårare för de i lägre socialklasser att komma upp sig och de i medelklassen kan lätt halka ner.

Mitt i den intensifierade sociala polariseringen och sociala degenereringen, har de korn av information som tagit sig igenom den tuffa censuren gett vanliga kineser små glimtar av hur Kinas välstånd har centraliserats i händerna på ett fåtal.

Enligt uppgifter från det kinesiska finansministeriet för 2010, ägde 10 procent av de rikaste hushållen 45 procent av förmögenheten i tätorterna, medan de fattigaste 10 procent av hushållen endast ägde 1,4 procent.

Många kineser vet också att 64,3 procent av den kinesiska befolkningen faller in bland de låga och medelhöga låginkomsttagarna. Så sent som 2005 levde 19 procent av befolkningen, eller 254 miljoner under den internationella fattigdomsgränsen på 1,25 dollar per dag.

Den kinesiska kommunistregimens propaganda hävdar att USA har den högsta koncentrationen av rikedom och högsta inkomstskillnaderna i världen. Men enligt Världsbanken kontrollerar 5 procent av amerikanerna 60 procent av landets totala förmögenhet medan 1 procent av hushållen i Kina äger 41,4 procent.

Detta innebär att koncentrationen av rikedom i Kina långt överskridit den i USA, och Kina har blivit det mest polariserade landet i världen.

Medan den statistiska centralbyrån hade hållit nationens ginikoefficient hemlig i ett decennium har andra forskningsinstitut publicerat sina egna resultat.

Förenta nationerna uppskattar att siffran för Kina var över 0,52 under 2010, den fjärde högsta i världen och översteg 0,55 under 2011, fortfarande den fjärde högsta.

Bland de drygt 190 länderna i FN redovisar 150 komplett statistik och mindre än 10 har ginikoefficienter högre än 0,49. Kinas siffra är endast något lägre än världens tre mest fattiga länder.

I december 2012 uppgav  Chinese Household Finance Survey Center of Chengdu’s Southwestern University of Finance and Economics en ginikoefficienten på 0.61 baserad på en undersökning  från 2010 av 8438 kinesiska hushåll. Rapporten uppgav också att en sådan enorm inkomstklyfta som finns i dagens Kina är en sällsynthet i världen.

Kinas statistiska centralbyrå publicerade sin version av ginikoefficienter under det senaste decenniet strax efter att Southwestern University rapporten släpptes, förmodligen i ett försök att neutralisera dess effekt. Men den stora klyftan mellan de officiella siffrorna och andra organisationers statistik har i stor utsträckning ifrågasatts.

Vissa bloggare har sagt med ironi att det finns inget man kan göra åt inkomst polarisering, så man ändrar ginikoefficienten.

Blinda fläck: Grå inkomst

En stor del av Kinas sociala välfärd finns i form av grå inkomst – en betydande del av stadsbornas inkomster hamnar utanför statlig övervakning och kontroll.

Medan tjänstemän och rika med lätthet kan få en stor mängd grå inkomster så har vanliga kineser sällan sådana möjligheter. Den nationella statistiska centralbyrån kunde inte ta hänsyn till inkomster från korruption i beräkningen av ginikoefficient så byråns siffror kan inte exakt avspegla Kinas verkliga inkomstskillnader.

Den exakta storleken av Kinas gråa inkomster är omöjligt att veta, men officiella uppgifter som publicerades i maj 2012 ger viss ledtråd. Under de senaste 30 åren har 4.2 miljoner partitjänstemän utretts och straffats för inblandning i korruption, inkluderat 90 tjänstemän på regional eller på departements nivå.

Även om kinesiska myndigheterna har varit försiktiga med att offentliggöra korruptionsfall, har fall rapporterats av media när förskingring handlat om tiotals eller hundratals miljoner dollar.

Den högsta rekordet som publicerats innehas av Zhang Shuguang, tidigare chef för Transportation Bureau at the Ministry of Railways. Han fick sparken och anklagades för att ha fört över 2,8 miljarder amerikanska dollar till sitt bankkonto i utlandet.

Dessutom äger korrupta tjänstemän ofta tiotals hus. Till exempel rapporterade kinesiska medier nyligen att en tidigare tjänsteman inom bostadsförvaltning gripits eftersom hans närmaste familjemedlemmar äger 31 hus.

Men vad som kommit fram är endast en mycket liten del av den faktiska korruptionen i Kina. Cirka 80 till 95 procent av korruptionsfallen förblir opublicerade eller ostraffade.

De flesta kineser har inte förmånen att få höra en ”statshemlighet.” De röda aristokraterna har dock använt sina befogenheter för att samla enorma förmögenheter, och var de kommer från, dess storlek och var deras pengar finns är väl bevarade hemligheter. Det är därför som statskontrollerade medier kan tillrättavisa utländska diktatorers extravagans utan att känna sig generade.

Men 2012 dök en spricka dök upp i fasaden om rikedomarna bland personer i regimens toppskikt. Politiska fraktioner läckte konfidentiell information om sina antagonisters förmögenhet till världens medier för att få övertaget i en våldsam maktkamp. Reportrar från New York Times och Bloomberg avslöjade toppen av isberget av de röda aristokraterna förmögenhet. Även om dessa rapporter i media censurerades i Kina har berättelserna spridits från mun till mun.

En högre ginikoefficienten innebär större inkomstskillnader. Eftersom arbetslösheten bland nya högskoleexaminerade stiger och vägen till högre social status är blockerad, har fattigdomen gått i arv till nästa generation i det fattiga befolkningen. Om ett samhälle har blivit allt fattigare och allt fler inte kan se en ljusare framtid, kommer hat att byggas upp och bli svårlöst.

He Qinglian är kinesisk författare och ekonom, bosatt i USA. Hon har skrivit ”China’s Pitfalls” om korruptionen inom Kinas ekonomiska reformer under 1990-talet och ”“The Fog of Censorship: Media Control in China” som behandlar manipulation och begränsningar av pressen. Hon skriver regelbundet för Epoch Times om sociala och ekonomiska frågor.

Copyright © 2012 Epoch Times. All rights reserved.

Översatt från engelska.

Epoch Times publicerar i 35 länder och på 21 språk.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingBybor håller upp banderoller under en demonstration i Wukan, en fiskeby i södra provinsen Guangdong, de kräver åtgärder mot illegala markstöld och för en lokal ledares död i häktet den 19 dec 2011. Professor Xie Yielang vid Pekings universitet säger med hänvisning till regimens interna siffror, att under 2009 inträffade 230 000 massincidenter i Kina - upplopp eller protester med fler än 50 personer, ett tecken som vittnar om Kinas växande social instabilitet. (Foto: STR / AFP / Getty Images)
Bybor håller upp banderoller under en demonstration i Wukan, en fiskeby i södra provinsen Guangdong, de kräver åtgärder mot illegala markstöld och för en lokal ledares död i häktet den 19 dec 2011. Professor Xie Yielang vid Pekings universitet säger med hänvisning till regimens interna siffror, att under 2009 inträffade 230 000 massincidenter i Kina - upplopp eller protester med fler än 50 personer, ett tecken som vittnar om Kinas växande social instabilitet. (Foto: STR / AFP / Getty Images)
Opinion

Siffror som visar social ojämlikhet i Kina stämmer inte

He Qinglian

Kinas nationella statistiska centralbyrå  publicerade nyligen ginikoefficienten  för 2003 till 2012, efter ett decennium av tystnad i detta ämne. Uppgifterna visar att koefficienten nådde en topp 2008 på 0,491, men har successivt minskat sedan dess. Enligt den officiella statistiken under 2012 var den 0,474.

Emellertid har siffran varit allmänt ifrågasatt. De flesta högskoleutbildade kineser vet att ginikoefficienten är ett index som mäter ekonomisk ojämlikhet och att en ginikoefficient på 0,4 och däröver kan leda till social oro.

Tvivel över regeringens trovärdighet

Hu Jintao och Wen Jiabaos 10-åriga styre har inte bara utarmat Kinas miljö och överskridit dess finansiella makt (med lokalregeringarna djupt skuldsatta), utan också vad värre är, förbrukat regeringens trovärdighet. Särskilt det faktum att antalet hushåll i Kina med minst en miljon dollar i årsinkomst uppgick till 670 000, vilket är det tredje högsta antalet i världen strax efter USA och Japan, har irriterat befolkningen mest.

Samtidigt med skyhögt stigande bostadspriser och arbetslöshet och allt djupare inkomstklyftor, blir det allt svårare för de i lägre socialklasser att komma upp sig och de i medelklassen kan lätt halka ner.

Mitt i den intensifierade sociala polariseringen och sociala degenereringen, har de korn av information som tagit sig igenom den tuffa censuren gett vanliga kineser små glimtar av hur Kinas välstånd har centraliserats i händerna på ett fåtal.

Enligt uppgifter från det kinesiska finansministeriet för 2010, ägde 10 procent av de rikaste hushållen 45 procent av förmögenheten i tätorterna, medan de fattigaste 10 procent av hushållen endast ägde 1,4 procent.

Många kineser vet också att 64,3 procent av den kinesiska befolkningen faller in bland de låga och medelhöga låginkomsttagarna. Så sent som 2005 levde 19 procent av befolkningen, eller 254 miljoner under den internationella fattigdomsgränsen på 1,25 dollar per dag.

Den kinesiska kommunistregimens propaganda hävdar att USA har den högsta koncentrationen av rikedom och högsta inkomstskillnaderna i världen. Men enligt Världsbanken kontrollerar 5 procent av amerikanerna 60 procent av landets totala förmögenhet medan 1 procent av hushållen i Kina äger 41,4 procent.

Detta innebär att koncentrationen av rikedom i Kina långt överskridit den i USA, och Kina har blivit det mest polariserade landet i världen.

Medan den statistiska centralbyrån hade hållit nationens ginikoefficient hemlig i ett decennium har andra forskningsinstitut publicerat sina egna resultat.

Förenta nationerna uppskattar att siffran för Kina var över 0,52 under 2010, den fjärde högsta i världen och översteg 0,55 under 2011, fortfarande den fjärde högsta.

Bland de drygt 190 länderna i FN redovisar 150 komplett statistik och mindre än 10 har ginikoefficienter högre än 0,49. Kinas siffra är endast något lägre än världens tre mest fattiga länder.

I december 2012 uppgav  Chinese Household Finance Survey Center of Chengdu’s Southwestern University of Finance and Economics en ginikoefficienten på 0.61 baserad på en undersökning  från 2010 av 8438 kinesiska hushåll. Rapporten uppgav också att en sådan enorm inkomstklyfta som finns i dagens Kina är en sällsynthet i världen.

Kinas statistiska centralbyrå publicerade sin version av ginikoefficienter under det senaste decenniet strax efter att Southwestern University rapporten släpptes, förmodligen i ett försök att neutralisera dess effekt. Men den stora klyftan mellan de officiella siffrorna och andra organisationers statistik har i stor utsträckning ifrågasatts.

Vissa bloggare har sagt med ironi att det finns inget man kan göra åt inkomst polarisering, så man ändrar ginikoefficienten.

Blinda fläck: Grå inkomst

En stor del av Kinas sociala välfärd finns i form av grå inkomst – en betydande del av stadsbornas inkomster hamnar utanför statlig övervakning och kontroll.

Medan tjänstemän och rika med lätthet kan få en stor mängd grå inkomster så har vanliga kineser sällan sådana möjligheter. Den nationella statistiska centralbyrån kunde inte ta hänsyn till inkomster från korruption i beräkningen av ginikoefficient så byråns siffror kan inte exakt avspegla Kinas verkliga inkomstskillnader.

Den exakta storleken av Kinas gråa inkomster är omöjligt att veta, men officiella uppgifter som publicerades i maj 2012 ger viss ledtråd. Under de senaste 30 åren har 4.2 miljoner partitjänstemän utretts och straffats för inblandning i korruption, inkluderat 90 tjänstemän på regional eller på departements nivå.

Även om kinesiska myndigheterna har varit försiktiga med att offentliggöra korruptionsfall, har fall rapporterats av media när förskingring handlat om tiotals eller hundratals miljoner dollar.

Den högsta rekordet som publicerats innehas av Zhang Shuguang, tidigare chef för Transportation Bureau at the Ministry of Railways. Han fick sparken och anklagades för att ha fört över 2,8 miljarder amerikanska dollar till sitt bankkonto i utlandet.

Dessutom äger korrupta tjänstemän ofta tiotals hus. Till exempel rapporterade kinesiska medier nyligen att en tidigare tjänsteman inom bostadsförvaltning gripits eftersom hans närmaste familjemedlemmar äger 31 hus.

Men vad som kommit fram är endast en mycket liten del av den faktiska korruptionen i Kina. Cirka 80 till 95 procent av korruptionsfallen förblir opublicerade eller ostraffade.

De flesta kineser har inte förmånen att få höra en ”statshemlighet.” De röda aristokraterna har dock använt sina befogenheter för att samla enorma förmögenheter, och var de kommer från, dess storlek och var deras pengar finns är väl bevarade hemligheter. Det är därför som statskontrollerade medier kan tillrättavisa utländska diktatorers extravagans utan att känna sig generade.

Men 2012 dök en spricka dök upp i fasaden om rikedomarna bland personer i regimens toppskikt. Politiska fraktioner läckte konfidentiell information om sina antagonisters förmögenhet till världens medier för att få övertaget i en våldsam maktkamp. Reportrar från New York Times och Bloomberg avslöjade toppen av isberget av de röda aristokraterna förmögenhet. Även om dessa rapporter i media censurerades i Kina har berättelserna spridits från mun till mun.

En högre ginikoefficienten innebär större inkomstskillnader. Eftersom arbetslösheten bland nya högskoleexaminerade stiger och vägen till högre social status är blockerad, har fattigdomen gått i arv till nästa generation i det fattiga befolkningen. Om ett samhälle har blivit allt fattigare och allt fler inte kan se en ljusare framtid, kommer hat att byggas upp och bli svårlöst.

He Qinglian är kinesisk författare och ekonom, bosatt i USA. Hon har skrivit ”China’s Pitfalls” om korruptionen inom Kinas ekonomiska reformer under 1990-talet och ”“The Fog of Censorship: Media Control in China” som behandlar manipulation och begränsningar av pressen. Hon skriver regelbundet för Epoch Times om sociala och ekonomiska frågor.

Copyright © 2012 Epoch Times. All rights reserved.

Översatt från engelska.

Epoch Times publicerar i 35 länder och på 21 språk.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024