Nästan 20 procent av biståndet går idag till flyktingmottagandet i Sverige. Nästa år väntas kostnaderna öka och det kan innebära att Sidas anslag sänks ytterligare.

— Enligt uppgifter i media överväger regeringen att räkna av uppemot 50 procent av biståndet. Om de nivåerna blir verklighet får det allvarliga konsekvenser för den verksamhet vi stödjer, säger generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka på Sidas hemsida.

Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka. (Foto: Miranda Karlsson)

Konsekvenserna som det skulle medföra och de olika scenarier som ett mindre anslag skulle innebära har Sida skickat till UD. Sida har också gett förslag på alternativa vägval.

Några exempel på hur ett sänkt bistånd skulle få för effekter:

Globalt stöd för mödrahälsa:
• 16 000 barnmorskor kan inte utbildas
• 13 000 barnmorskor blir utan vidareutbildning
• 324 barnmorskeskolor förlorar ekonomiskt stöd
• 10 000 färre fistula-operationer per år

Globalt stöd för vatten och sanitet:
• 9 miljoner färre människor får rent vatten
• 8 miljoner färre människor får tillgång till förbättrad sanitet
• 7 000 skolor får fortsätta utan vatten och sanitetsanläggningar

Globalt utbildningsstöd:
• 100 000 flickor och pojkar kan inte gå i skolan
• 16 000 grundskolor blir utan läromedel
• 18 000 lärare blir utan fortbildning

Hur mycket som ska avsättas till biståndet bestäms av regeringen i den årliga budgeten. Länge har Sverige varit ett av de länder som gett mest bistånd i världen, 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). FN har som riktlinje att ge 0,7 procent av BNI som bistånd.

Hjälporganisationer kräver att bistånd inte används till flyktingar